Att ha ett fungerande CMS är avgörande för webbansvariga för deras arbete med sina webbplatser. Ett CMS kan hjälpa eller försvåra för redaktörerna att arbeta med webbplatsen.
I Web Service Awards trendrapport ”Hur mår Sveriges webbplatser 2020” intervjuas 407 webbplatsansvariga från olika företag, myndigheter och organisationer om hur de ser på sin webbplats, vilket CMS de har, hur gamla versioner de sitter med och hur de uppfattar sitt verktyg mm.
EPiServer fortsätter att vara det absolut populäraste publiceringsverktyget (CMS) i Sverige. Det är hela 41 procent som valt EpiServer. Efter EPI så är det ett hopp ner till tvåan SiteVision som har en marknadsandel på 24 procent. Som nr tre är opensource verktyget WordPress med en andel på 16 procent. Sen blir det ytterligare ett hopp ner till Drupal som ligger still med en andel på 4 procent. Efter dessa fyra kommer en rad olika verktyg.
Hur länge har man haft sin nuvarande version
Det är en stor andel som har haft sin nuvarande version av sitt publiceringsverktyg (CMS) länge. Vi ser här en trend sedan 2013 att allt fler sitter på fem år eller äldre versioner av sitt CMS. 43 procent uppger i år att det haft sin version i fem år eller mer. 2019 var andelen 41 procent och 2018 var det 36 procent.
Ungefär var femte webbplats har haft sin version av sitt CMS i tre till fyra år. Det innebär att 65 procent sitter med versioner som är tre år eller äldre. Allvarligast är förstås att så många som 43 procent har kvar gamla versioner av sitt CMS. Det är anmärkningsvärt med tanke på den intensiva utvecklingen det är på området, det är oftast mycket stor skillnad mellan en version för fem år sen och hur det ser ut idag
Vad tycker webbplatsansvariga om sitt CMS?
I trendrapporten så frågade Web Service Award webbplatsansvariga hur de uppfattar sitt CMS på en skala från 1 (Stämmer inte alls) till 5 (Stämmer helt).
Undersökningen visar att andelen som tycker att de har ett välfungerande publiceringsverktyg/CMS har i år ökat till 79 procent från 76 procent i 2019 års undersökning. Här ser vi en stigande trend från 2015 så andelen var 66 procent. Andelen av de tillfrågade som uppger att de inte tycker att de har ett fungerande CMS är 8 procent och 13 procent tycker varken eller.
Det är intressant att andelen nöjda med sitt CMS har ökat trots att andelen som har gamla versioner också har ökat.
Hur väl man tycker att sitt CMS (publiceringsverktyg) fungerar beror på flera olika saker.
En mycket viktig aspekt är just hur gammal version man har av sitt CMS.
De nya versionerna av publiceringsverktygen har klart högre andel nöjda användare än de äldre. Att det är klokt att uppgradera till en ny version eller byta CMS-verktyg efter några år visar sig när man ser hur de svarande uppfattar de verktyg som har några år på nacken.
För de som har sitt CMS i 1 till 2 år är andelen nöjda 90 procent och för de helt nya är andelen 89 procent. Sen blir det en brytpunkt. Andelen nöjda sjunker ner till 77 procent för de som haft sitt verktyg i 3 till 4 år. Sen sjunker det ytterligare ner till 75 procent för de som haft verktygen i 5 år eller mer. Så brytpunkten är när det blir versioner som är äldre än tre år. Detta är ett förhållande vi sett även i tidigare års trendundersökningar.
En rimlig rekommendation är därför att inte vänta längre än 3 år med att uppgradera sitt CMS till en ny version. Eller ännu bättre att det sker löpande uppdateringar så att man även slipper en big bang.
Hur nöjd är webbansvariga med de olika CMS verktygen?
I topp ligger även i år SiteVision som är det CMS som har helt klart störst andel nöjda användare. Hela 97 procent av webbplatsansvariga som har SiteVision uppger att de tycker att de har ett väl fungerande CMS. Vilket är den högsta kundnöjdheten med ett CMS som vi har sett under alla år vi gjort trendundersökningarna.
Episerver som är det vanligaste CMSet ligger på 79 procent nöjda kunder vilket är som snittet.
WordPress ligger lite under snittet och har en andel på 74 procent. För Drupal är det en klart lägre andel, 60 procent.
Varför är det då viktigt med ett bra CMS?
Om man inte har ett fungerande CMS så kommer man som organisation inte jobba effektivt och det minskar användarnyttan som webbplatsen ger. Mycket av fokus kommer att ligga på negativa delar så som ”Det är krångligt att uppdatera”, ”Verktyget göra att vi inte kan lägga till funktioner”, ”Det hänger sig”, ”Det är inte mobilanpassat”, ”Det är svårt att utbilda redaktörer”.
Det tar helt enkelt mycket negativ energi ifrån organisationen. Energi som borde läggas på att utveckla webbplatsen och göra så att det blir effektivare och ger en större nytta åt organisationen och besökarna/användarna av webbplatsen.
Att ha ett bra och fungerande CMS är en grund för att kunna göra en bra webbplats samt att vidareutveckla webbplatsen. Devisen att arbetet börjar när webbplatsen lanseras är sant. Det är även viktigt att redaktörerna kan lägga ut och ändra information på ett bra sett och även att intranätansvariga kan följa upp och utveckla intranätet. Ett bra CMS är en förutsättning för detta. Om inte CMS:et funkar så kommer stor energi läggas på CMS:et och hur jobbigt det är i stället för att jobba med att intranätet ska leverera en högre nytta.
Men att ha ett bra CMS är inte allt. För att lyckas med att skapa en effektivt webbplats som ger nytta så måste det även finnas ett syfte och mål med webbplatsen [se tidigare blogginlägg ]. Det viktigaste av allt borde vara att webbplatsen ger en nytta till besökarna och därigenom även för organisationen som driver webbplatsen. För att veta om det görs så behöver besökarna involveras.
En bra start är att fråga användarna om hur de uppfattar intranätet gärna också med jämförelsevärden från andra webbplatser t.ex. via Web Service Awards undersökningar och analyser av webbplatser [Läs mer här på vår webbplats»].
——-
Vill ni läsa mer om trender runt webbplatser Ladda kostnadsfritt ner rapporten Hur mår Sveriges Webbplatser 2020»
Vill du veta mer om WSA och våra tjänster? Vi älskar att analysera webbplatser och intranät!
Inlägget är skrivet av:
Pierre Du Rietz, VD/Chefsanalytiker/Senior digitalstrateg/Föreläsare mm
