Höstpremiär för Torsdagsfika för webbplatser Äntligen är vi tillbaka med våra digital torsdagsfikan för webbplatser. Riktigt roligt att se gamla och nya bekanta och diskutera olika frågor om webbplatserna. Jag inledde fikat med färska data från trendundersökningen Hur mår Sveriges webbplatser 2023 (kommer på måndag). Efter inledningen så kom samtalen i gång.
Först ut var frågan om bilder. Hur stora ska de vara? Vilken bildbank används och format. Vi på Web Service Award stöter på detta ofta på våra kunduppdrag. Det är inte ovanligt att publicisterna lägger ner mer tid på att leta bilder än att se över innehållet på en sida. Viktigt då med en bra bildbank och system för det. Här var det flera som i sina system omvandlade bilderna till ett mer hanterbart format. Flera hade börjat använda webp som bildformat för att få ner storleken. Viktigt att bestämma en maxstorlek. Men det finns mer än så att tänka på. Är bilden tillgänglig? Hur ser det ut med SEO för bilden? Här är det viktigt att redaktörerna/publicisterna vet hur de ska tänka och att det även görs. Kvalitetskontroll är en nyckel och flera hade verktyg/rutiner för att kolla detta (och fler funderar nog nu på att skaffa det 😊)
Vi tog även upp de stora Hero-bilderna och problemet med att det trycker ner innehållet. Här fick vi se aktuellt exempel på en mer anpassad Herobild med bättre textinnehåll. Kul.
Från bilderna så kom vi även in på den viktiga frågan om governance runt webborganisationen. Finns det styrdokument som reglerar dessa? Vilka roller finns. Här varierar det förstås mellan organisationer och storlek. En trend är att flera försöker få mer kontroll och att det finns huvudredaktörer som granskar innehåll innan det publiceras. Vi tog även upp vikten av utbildning och tid att arbeta med innehållet. Intressant exempel med att redaktörer kan få time-out om de inte varit aktiva eller gått på utbildningar. Viktigt att redaktörer/publicister vet vilka krav som gäller men även hur de ska arbeta med innehållet.
Hurra nu är vi i gång igen med digitala fredagsfikor efter sommaruppehållet.
Vi startade fikat med att jag gjorde en kort trendspaning. Tog upp utmaningen med att det saknas mätbara mål och även faran med det. Är ju synd att 1 av 7 intranätprojekt inte blir av och att det inte ens är hälften av intranätansvariga som tycker att de har de resurser som krävs. En stor utmaning med intranät är hittbarheten. Viktigt att ha ett bra sök och då är det även få med redaktörerna. Tog även upp att det kan vara extremt stor skillnad på hur ett intranät uppfattas när vi bryter ner resultatet på olika enheter. Varit med om flera fall där en avdelning är helt lyriska medans andra tycker intranätet är helt värdelöst. Redaktör-/publicistorganisationen är här en utmaning.
Just hur vi arbetar med publicister var en av frågorna som vi diskuterade på fredagsfikat. Här spelar förstås organisationens storlek stor betydelse. Men oavsett om det är få eller många så är det viktigt att publicisterna får kunskap och tid för att lära sig intranätet. En utmaning är just att det blir publicister som vill vara det och där deras chefer även ger dem tid att arbeta med intranätet. Kan vara en klok idé att se över antalet. Som en deltagare tog upp om de är sällan publicister så kräver det mer tid att hjälpa dem än att publicera sidan själv. Lite kul att en deltagare planerar att starta egna digitala fikor för sina publicister.
Just utbildningsfrågan är viktig och det glädje mig att höra att flera har regelbundna utbildningar. Ett tips är även att arbeta med samma modell för innehållet. Här rekommendera vi på Web Service Award varmt CORE-modellen. Också intressant att höra de som gör motsatsen att låta alla få publicera. Kan fungera i mindre organisationer men gäller förstås att få medarbetarna att göra det. Olika utmaningar 😊
Den alltid aktuella frågan om sökfunktionen kom upp. Dels vikten av att innehållet är sökbart, dels inställningen och val av sökfunktion. Viktigt att det går att arbeta med sökresultatet. Rekommendationen är att välja en sökfunktion där det går. Vi tog även upp filtrering av sökträffarna där olika deltagare hade olika erfarenhet av hur det används. En aspekt är här hur mycket som indexeras. Intressant med de som tex tagit bort dokument från söket. Finns för och nackdelar med de mesta så gäller att ha en bra princip och jobba efter det.
I fredags hade vi sommaravslutning för Web Service Award digitala fredagsfika om intranät. Kul att det som vi startade våren 2021 under pandemin har blivit ett så givande forum och att vi kunnat haft ett per månad sen dess (med paus under sommaren). Har varit många deltagare om många givande samtal. Så även nu i fredags.
Fikat startade traditionsenligt med att jag höll i en kortare trendspaning om intranät. En sådan spaning är att det kan vara extremt stor skillnad i hur intranätet uppfattas beroende på var i organisationen användaren jobbar. Det är inte helt ovanligt i våra WSI-undersökningar av intranät att en avdelning hamnar i topp och skulle vinna alla priser som bästa intranät medans andra avdelningar tycker att intranätet suger fett. Väcker många intressanta frågor så som: Vilka behov har de olika medarbetarna? Hur väl fungerar organisationen runt intranätet ute på avdelningarna? Hur ser det ut med kunskapen om intranät? Det var frågor som vi diskuterade på fikat.
Men vi tog även upp andra frågor. En sådan var om driftinformation. Hur det kan visas på ett bra sätt. Det ledde i sin tur att vi fick se tre intressanta intranät. Folktandvården i Stockholm, Region Halland och Lekebergs kommun. Kul med demo av dessa. Blev även en intressant diskussion om bredd på intranätet. Och en sak som glädje mig lite extra – Att flera nya intranät nu visar verktyg/genvägar på startsidan. Har personligen inte förstått logiken med att gömma något som är så ofta använt av så många.
Som vanligt när vi har våra digitala fikan så går en timme allt för fort och jag längtar till september då vi startar våra digitala fikor igen men förstå så hoppas jag att alla får en riktigt skön sommar.
Älskar när det är fredag och extra mycket då vi på Web Service Award ordnar digitalt fredagsfika om intranät. Härligt att träffa så många som jobbar med intranät och byta erfarenheter.
Fikat började med att jag gjorde en kortare trendspaning bland annat om att vi i trendrapporterna ser att många (47 procent) planerar att föra större förändringar av intranätet. Pandemin gjorde också att fler använde intranätet men samtidigt ser vi att det bara är 36% som har mätbara mål och 18% som rapporterar till ledningen. Detta visar på att intranätet inte ses som affärskritisk i många organisationer. Samtidigt är intranäten ett arbetsverktyg som de flesta är inne på dagligen. Men hur effektivt är intranätet? Underlättar det arbetets dagen eller försvårar? Detta borde fler mäta av.
En intressant fråga som kom upp var just hur en bra rapport till ledningen kan se. Att ha ett fåtal konkreta nyckeltal var det som de flesta (som gör en ledningsrapport) tyckte funkade bäst. Var lite olika exempel allt från trafikmål på användandet till att ta fram effektmål.
Underfikat kom även frågan om teams och andra tjänster för grupper. Ska det vara integrerat med intranätet eller enskilda tjänster? Finns lite olika lösningar som har sina för och nackdelar. Här spelar förstås val av CMS roll för lösningen. En viktig sak är att både organisationen är tydlig med vad som ska användas till vad. Det behövs en digital karta/kanalstrategi. Också viktigt att användarna känner till dem och att de hjälper deras behov. Finns en risk annars att det blir spretigt och flera olika öar som används olika.
Angående grupper kom en intressant (och lite skrämmande) fråga upp om hur juristerna ser på mer privata grupper/anslagstavlor och om det går att ha ur ett GDPR-perspektiv. Var en organisation där den frågan just nu diskuteras.
Vi kom även in på frågan om taggar både vad gäller organisation och ämne. Även här viktigt att ha en strategi och begränsa antalet. Från det så kom vi även in på en diskussion om att kommentera nyheter. För vissa går det utmärkt och det blir bra integration för nyheterna medan andra haft problem med att få användare att kommentera nyheter. Ett företag hade utsett olika interna influenser som har till uppgift att stimulera dialog. Var en spännande lösning.
Detta var några av de ämnen som kom upp och som vanligt går en timme allt för fort. Längtar till nästa digitala fredagsfika den 30 juni som blir det sista innan sommaruppehållet. Så missa inte detta. Anmälan sker via: https://www.webserviceaward.com/fredagsfika/
Härligt med torsdag och extra härligt när det startade med Web Service Award digitala torsdagsfika för webbplatser.
Dagens fika inleddes med att jag tog upp lite olika spaningar om mål och mätmetoder med utgångspunkt från våra olika kunduppdrag och trendrapporten. Det ledde snabbt över till lite mer konkreta frågor om webbplatsen. Det första vara om länkar på sidorna och hur vi skiljer på olika typer som CTA-länkar och externa länkar men även till rapporter mm. Här fick vi se konkreta exempel från deltagarna på utformning. Viktigt att det är tydlig var som är en CTA-knapp (och att den finns högt upp) och vad som är en rubrik eller länk. Tyvärr kan de vara rätt lika utformade. Viktigt också att vi tänker på att vi har två typer av målgrupper till sidan: De som har stor förförståelse där det enbart räcker med länken och de som har låg förförståelse där det behövs mer information.
Vi hade även ett intressant samtal om långa respektive korta texter. Här spelar även organisation in. Är det utbildade webbredaktörer/kommunikatörer som skriver eller är det från verksamheten. Helst ska det vara skillnad på faktaägare och skribent, men så är det inte för alla. Verkligenheten är som den är för våra webbansvariga.
Både via länkarna och texterna kom vi in på den intressanta frågan om SEO. Är viktigt att våra sidor är sökbara och innehåll och länkar påverkar detta. Det ledde även till en intressant spaning om hur AI kommer att påverka detta.
När vi var inne på innehåll och storleken på sidor och i slutändan hela webbplatsen så kom vi in på den intressanta frågan om hur vi mäter storleken på sajten. Fanns tidigare tex i GA men försvinner med GA4. Google Lighthouse kom upp men även de intressanta tester som Webperf gör med sin ranking. Till detta så rekommenderas att den enskilda redaktören testar sina sidor med Pagespeed för att se att den är bra optimerad. I slutändan så är det ju väldigt viktigt att redaktören/sidansvariga har koll på sina sidor.
Att storleken har betydelsen ser vi även på det klimatavtryck som sidan ger. Långsamma och svår nedladdade sidor är även dåligt för de som kommer in via mobilen och inte har fri surf. Även kostnaden för serverhousing kommer troligen att öka med rådande energipriser. Flera skäl till att göra bra webbsidor. Här rekommenderas att kolla er webbplats även via tex https://www.websitecarbon.com/ eller https://ecograder.com/
Härligt med fredag och lite extra just idag då vi på Web Service Award körde ett fredagsfika special om intranät för internationella koncerner. Anledningen är att det kommit in önskemål om att kunna diskutera frågor som rör de som arbetar med intranät som finns i flera olika länder och med flera språk och då ordnar vi förstås det. Det är ju det Web Service Award handlar om – att lyssna på kunderna.
Dagens fika inleddes med att jag tog upp olika slutsatser från WSAs undersökningar av koncernintranät och hur fakta från trendrapporten Hur mår Sveriges intranät där jag tog ut resultat från internationella koncerner för att hur de skiljer sig från andra. Med det som bakgrund så hade vi riktigt intressanta diskussioner.
Inte helt otippat så kom frågor om sökfunktionen och navigationen upp. Intressanta och viktiga frågor i komplexa intranät. Hur är det tex med dokument. Hur ska de indexeras? Spännande här att höra en deltagare som tog bort alla förutom de 100 vanligaste för att sen bygga upp från det. Även intressant att höra hur resultatet presenteras beroende på var vilket land jag tillhör. Viktigt där att det blir rätt träff och att användaren inte får en rad lika. Här kan ord ha betydelse samma ord kan användas olika beroende på språk.
Vi tog även upp att indexera andra system. Fördelar och nackdelar. Kul att höra att en stärkte min tes med att ha filter till vänster. Lättare att se för användarna.
Navigeringen togs även upp där flera körde med engelska i toppmenyn även på lokala språk. Har funkat bra för dem. Men det viktigaste är vad som händer på nivå 2, 3 osv. Det är där utmaningen oftast sker.
Vi tog även upp översättning. Intressant med automatöversättning. Ett ämne jag tror vi får ta upp mer. Men även utbildning av redaktörerna och governance för att se att innehållet är korrekt. För att nämna några av ämnen vi tog upp. Som alltid går en timme allt för fort.
Det är en stor andel av Sveriges webbplatser och intranät som planeras att byggas om under året visar Web Service Award trendrapporter Hur mår Sveriges webbplatser/intranät. Men tyvärr visar Web Service Awards utförda undersökningar av nya implementationer att långt i från alla projekt blir lyckade!
Några orsaker till att projekten går fel:
Blir ett IT projekt/ migreringsprojekt
Användarna försvinner under processen.
Testanvändarna blir superusers
Kvalitetssäkrare är samma som utföraren
UX-trender (som är fel)
Projektstress
Saknas mätbara mål
Om ni ska starta en förändring så är det viktigt att ta reda på nuvärdes så att ni kan analysera vad som är bra och vad som måste åtgärdas. När ni har ett nuvärde kan ni även sätta mål på vad ni vill uppnå.
Brist på tydliga mål!
För att stärka sin sak och få resurser för de digitala kanalerna är det viktigt att kunna visa vad man vill uppnå. En grundförutsättning för det är att det mätbara mål.
Tyvärr så visar WSAs trendundersökningar att det är en stor del av webbplatserna och intranäten som inte har något mätbart mål. Andelen som har något mätbart mål för webbplatserna är 51 procent. Nästan hälften har alltså inte ens ett mätbart mål med sin webbplats.
För intranäten är situationen ännu värre där är det enbart 36 procent som har mätbara mål. Det innebär att hela 34 procent inte vad deras intranät rent konkret ska uppnå. För hur ska man kunna veta det om det inte är mätbart?
TIPS!
Ett bra tips är att ta reda på vad era besökare tycker om er webbplats/intranät. Lever den upp till deras krav? Vilka områden är bra? Vad är mindre bra? Vad bör ni prioritera? Det vill säga en klassisk nollbasmätning så att ni har mätbara värden att utgå ifrån.
Om ni vill ha hjälp med att utvärdera er webbplats och sätta mål? Jag och mina kollegor på Web Service Award finns här för dig. Vi har mer än 20 års erfarenhet av att utvärdera och mål styra webbplatser.
——-
Posten är skriven av
Pierre Du Rietz, VD/Chefsanalytiker/Senior digitalstrateg/Föreläsare mm.
Härligt med fredag! Älskar första fredagen i månaden när vi på Web Service Award ordnar digital fredagsfika om intranät. Den här gången var temat intranätets sökfunktion.
Att det blev om söket är inte så konstigt. Är tyvärr den funktion som användarna och ansvariga oftast är minst nöjda med på intranäten. Web Service Awards undersökningar av användarna tycker om intranät visar att det i snitt bara är 30 procent som tycker att det är lätt att hitta på intranäten. Våra trendrapporter Hur mår Sveriges intranät visar även på att det är få (30 procent) organisationer som arbetar aktivt med att förbättra sökfunktionen. Våra undersökningar visar även på att det finns ett klart samband mellan hur snabbt användaren hittar det den söker på intranätet och hur nöjd man är med intranätet som helhet. [Går även att räkna på vad dålig hittbarhet kostar, se blogg-inlägg: Vad kostar dålig hittbarhet på ett intranät? ]
Så sökfunktionen är viktig för att ha ett effektivt intranät. Men det är också en komplexfråga. Vad ska tex indexeras? Alla sidor på intranätet förstås. Men hur är det med dokument? andra system? Är ett enterprise sök lösningen eller skapar det nya problem? Det var en av frågorna vi diskuterade på fredagsfikat. Men även hur söksidan ska se ut. Hur är det med filter och används de? Hur gör andra tex e-handlare? Vi diskuterade även vikten av redaktörskapet och om de vet hur de ska göra sina sidor sökbara. Finns det med som rutin när de ska granska sina sidor? Vi pratade även om sponsrade länkar. Är det bra? Beror lite på mängden och om det blir en lösning på att sidorna inte är sökbara. Viktigt här att löpande se hur resultatet ser ut för användarna.
Viktigt att tänka på att söket också är väldigt mätbart. Vi kan se resultatet om vi gör förbättringar. Så söket är en kul och intressant fråga som jag är säker på att vi kommer prata mer om på andra fredagsfika. För tyvärr går en timme fort när man har roligt. Ska bli spännande att se vad vi kommer att diskutera nästa fredagsfika den 2 juni.
På dagens fika tog vi upp den viktiga frågan om DNS säkerhet. Bakgrunden är samtal jag haft med Pamela Davidsson och Mats Dufberg, Internetstiftelsen, om deras arbete med Hälsoläget för Sveriges domäner och webbplatser nu under mars/april. Tyvärr lever vi i oroliga tider och då är det ju viktigt att webbplatser håller högsäkerhet så att de tex inte kan bli kapade. En väckarklocka om detta var cyberattacken mot Kalix kommun innan jul. Under torsdagsfikat diskuterade vi detta och gjorde även tester på deltagare för att se statusen för deras webbplatser via verktyget Internet[.]nl Stort tummen upp till SALABOSTÄDER AB som fick hela 97 av 100. Blev även en väckarklocka för andra som hade lägre resultat. Rekommenderar alla att göra testet och sen utefter utfall ta en diskussion med IT om vad som krävs för att ordna upp resultatet. Bäst att var proaktiv här.
En annan spaning som kom upp var frågan om noreplay mailadresser när man tagit kontakt via tex ett webbformulär. Varför inte bjuda vidare till dialog? Ett problem kan vara att man använder sig av system som gör utskicken men inte kan ta emot svaren. Viktigt då att det finns med en mailadress i svarsmailet med kontaktvägar.
Vi pratade även om hur besökarna läser ingångssidor där rubrikerna/menyn presenteras som boxar i kolumner på sidan i flera rader. De flesta är byggda från vänster till höger. Men är det så desktopanvändarna läser? Eller läser de uppifrån ned? Intressant fråga att forska vidare i. Påverkar ju både om de ligger i prioritetsordning och bokstavsordning (dock inte på mobilen där det blir stuprör).
Underfikat fick vi även ta del av en deltagares enkät till målgruppen för sidan. Blev en intressant diskussion om tolkning och vad organisationen har för mål. Vad är ett bra resultat. Är förstås svårt att svara på om man inte vet vad resultatet är för andra. Men här finns ju Web Service Award olika index 😊.
Torsdagsfikat är ett digitaltforum som vi på Web Service Award ordnar. Tanken är att vi diskuterar olika frågor som rör webbplatserna allt beroende på vad deltagarna tar upp. Under fikat funkar jag, Pierre Du Rietz, som moderator och inleder även våra digitala fikan med en trendspaning. Fikat är öppet och anmälan sker via vår webbplats.
Web Service Awards undersökningar av Sveriges intranät visar att inte ens en tredjedel av användarna tycker att det är lätt att hitta det de söker på deras intranät. De får tyvärr inte heller någon hjälp av sökverktygen på intranätet. Enbart 32 procent tycker att sökverktyget hjälper dem att hitta rätt.
Att Sveriges intranät lider av att ha en dålig struktur och en sökfunktion som inte hjälper användarna att bli effektiva i sin arbetsvardag är tyvärr en situation som känns igen i våra undersökningar år från år. Men det finns hopp! Vi ser även att fler organisationer lyckas att göra effektiva intranät som ger nytta för sina användare. En gemensam nämnare för de som lyckas är att de arbetar målstyrt med att löpande förbättra för användarna. Genom att veta nuvärdet så kan de sätta mål för vad de ska uppnå och de kan även göra en analys över de resurser de behöver för att kunna nå målet. Det är viktigt att veta att få tex en bättre struktur och bättre sökresultat kräver satsningar. Det kan både vara i verktyg och resurser/tid.
Men varför ska ledningen lägga ner mer resurser på intranätet? En viktig anledning är att ett intranät med dålig hittbarhet gör att medarbetarna lägger ner mer tid än nödvändigt för att leta information.
Vad kostar det att det är dålig hittbarhet på intranätet?
För att svara på detta har vi tagit fram följande formel.
[Antal sessioner/månad] * [Onödig tid för att hitta] * [Snitt lön] * [Andelen som har svårt att hitta det de söker] = Kostnad för dålig hittbarhet
En nyckelfråga är att hur långtid som användarna lägger ner på att hitta det de söker och vad som kan anses vara en rimlig tid. Web Service Awards undersökningar visar att när användarna upplever att de lägger ner mer än en minut på att leta så sjunker värdet drastiskt på hur nöjda de är med intranätet. Det finns ett klart samband mellan hittbarheten och hur nöjd man är. I exemplen nedan så har jag sett på andelen användare som angav att de lade ner 5-10 minuter på att hitta eller inte alls hittade det de sökte. Om vi kan få ner dem till att hitta på under en minut så hade värdet på intranätet ökat ordentligt. För att inte räkna för högt så har jag använt mig av en tidsvinst på 4 minuter.
När det gäller antalet sessioner så är det här viktigt att ta bort de som enbart är inne på en sida. De har inte varit inne på intranätet för att leta och bör tas bort.
För att få fram snittlönen eller medianlönen har jag använt mig av de uppgifter som organisationerna i mina exempel publicerat. För att räkna ut en timlön så har jag lagt på räknat upp lönen med 1,5 för att täcka in socialavgifter och pension. Även detta är rätt lågt räknat.
Exempel ett: En region vi nyligen undersökt
Det här exemplet kommer från en region som ville se hur användarna uppfattade deras intranät och vad de skulle arbeta med framöver. Undersökningen visade på att användarna hade svårt att förstås strukturen och att det var stora problem med intranätets sökfunktion.
Antal sessioner/månad: 275 987 sessioner Andelen som lagt ner mer än 5 min på att leta: 41 procent Snittlön: 268 kr/tim
Genom att satsa mer resurser på att arbeta med hittbarheten så skulle de kunna göra en tidsvinst på 7 544 timmar/månad som ger en kostnad på 2 021 696 SEK/Månad.
Om vi i stället räknar med att vi besparar en minut så skulle det bli 1 885 tim/mån*268 kr/tim = 505 180 kr/månaden. Vilket också är en stor summa
Regionen har alltså stora vinster att göra på att investera tid och resurser på att se över struktur/navigering och förbättra sökfunktionen på intranätet.
Exempel två: Ett företag som förbättrat sitt intranät
Det här företaget har arbetat med att förbättra både navigeringen/strukturen och jobbar även löpande med att förbättra sökresultatet. De har även lyft sitt resultat från att vara på snittet till att bli en av de bättre i Web Service Awards intranätundersökningar.
Sessioner/månad: 138 203 sessioner [som varit inne på mer än en sida]
Andelen som la ner 5-10 minuter på att hitta eller inte alls hittade det de sökte Innan: 21 procent Nu: 12 procent Skillnad: 11 procentenheter
Tidsvinst: 4 minuter Snittlön: 262 kr/tim
Besparing att 11 procentenheter av användarna inte längre lägger ner mer än 5 minuter på att leta blir:
Genom att förbättra hittbarheten på intranätet så har organisationen sparat 265 534 kr/månad eller 3 186 410 kr/år
Utöver detta ska komma minskad stress, att färre involverar andra kollegor och risken att man avbryter sin arbetsuppgift för att man inte hittar informationen på intranätet. Företaget kunde alltså visa på att de investeringar ledningen gjort i att utveckla intranätet, se till att ha sökfunktion de kan arbetat med, utbilda personalen och ha tydliga mål har gjort att de snabbt kunde räkna hem investeringarna.
Exempel 3: En mindre organisation som förbättrat sitt intranät
Det här exemplet bygger på en mindre organisation som gjort ett nytt intranät. För att se skillnaden gjordes en för- och efterundersökning. Resultatet blev väldigt lyckat. Det var klart fler som nu tycker att det är lätt att hitta än för det gamla intranätet.
Sessioner/månad: 13 000 Snittlön: 300 kr/tim Andelen fler som nu hittar under en minut: 16 procentenheter Tidsvinst: 4 minuter
Besparing att 16 procentenheter fler nu hittar under en minut
13 000 sessioner * 4/60 timmar*300 kr/tim * 0,16=41 600 kr/månaden vilket gett en besparing på 499 200 kr/år
Så även för en organisation med färre medarbetare så blev det för dem en årlig besparing på nästan en halv miljon att göra ett nytt intranät där det är lättare för medarbetarna att hitta det de söker.
I mina exempel har jag medvetet räknat lågt på tidsbesparingen. Den faktiska tiden är större. Våra undersökningar visar på att det är i snitt 12 procent som inte hittar alls det de sökte när de senast var inne på deras intranät. Det innebär att fler än var tionde medarbetare antingen ger upp och struntar i att lösa sin uppgift eller tar hjälp av en kollega. Intranätet är då inte en effektiv kanal som hjälper medarbetarna att svara på sina frågor utan tyvärr det motsatta.
Hur ser det ut på ditt intranät?
Genom att genomföra en Web Service Index-undersökning via oss så får du ett nuläge på ert intranät med jämförelser med andra intranät. Vi kan därefter ta fram relevanta mätbara mål för ert intranät samt utföra besparings beräkningarna.
Börja med att mäta!
Om ni vill göra en förändring så är det mycket klokt att börja med att ta reda på statusen på ert intranät.
Vad tycker användarna om intranätet? Hittar de det de söker? Förstår de informationen? Vad använder de? Vad har de för behov?
Vad behövs prioriteras för att öka nyttan? Hur ser det ut för olika roller/målgrupper?
Hur står ert intranät jämfört med andra?
Allt detta och mer kan ni få reda på via att göra en enkätmätning av ert intranät tex via våra Web Service Index-mätningar. När ni har ett nuvärde kan ni sätt mål med vad ni vill uppnå med intranätet. Använd fakta för att äska de resurser ni behöver.
Om ni vill ha hjälp med att utvärdera er webbplats och sätta mål? Jag och mina kollegor på Web Service Award finns här för dig. Vi har mer än 20 års erfarenhet av att utvärdera och mål styra webbplatser.
Bloggposten är skriven av
Pierre Du Rietz, VD/Chefsanalytiker/Senior digitalstrateg/Föreläsare mm.
