AI sammanfattning: Torsdagsfika om webbplatser 12 november 2026.

Publicerat av
Svara

Pierre Du Rietz, Web Service Award, startade digitala torsdagsfikat med att göra en kortare trendspaning från rapporten Hur mår Sveriges webbplatser 2026 samt utförda besöksundersökningar av webbplatser. Han tog upp att 58% av webbplatserna har mätbara mål men endast 30% rapporterar dessa mål till ledningen. Han noterade att 79% av organisationerna arbetar aktivt för att förbättra sina webbplatser för besökare, trots resursutmaningar, och betonade vikten av webbplatsstruktur, sökbarhet och innehållskvalitet. Pierre nämnde att 89% av organisationerna planerar stora webbplatsförändringar i år, med nya funktioner som det vanligaste projektet på 51%. Varnade även för att rapporten visar att ett av fem planerade projekt inte blir av.

Startsidans utfromning

Anders ställde frågor om omformning av startsidan, inklusive oro över knappplacering, sökfunktion och om en chatbot kan vara mer användbar än en stor sökruta. Anne delade att de byggde om sin webbplats förra året, skapa separata startsidor för medlemmar och allmänheten, med personligt innehåll baserat på användarinloggning. Diskussionen avbröts mitt i samtalet när Sofia indikerade att hon hade något att lägga till om hemsidan redesigns.

Sofia diskuterade oro över stadens hemsida som fokuserade för mycket på nyhetsinnehåll snarare än praktisk information som dagis, skola och lediga platser som invånarna aktivt söker. Hon föreslog att ompröva webbplatsens struktur för att bättre betjäna användarnas omedelbara behov, särskilt på mobila enheter där rullning genom nyhetsflöden blir problematisk. Sarah från ett kommunalt energibolag delade sin senaste webbplatslansering och planerar att implementera kundresebaserad navigering istället för den nuvarande menystrukturen organiserad av tjänster som avfall och vatten.

Webbplatsnavigering och användarupplevelse

Jenny diskuterade utvecklingen av deras nya webbplats, lyfte fram utmaningar med menydesign för skrivbords- och mobilversioner, och föreslog att fokusera på kundservice snarare än nyhetspublikation. Mikael delade ett exempel från Upplandsbro kommun som använder kundresor inriktade på att ge relevanta sidförslag baserade på användargrupper. Ralf från Hagfors nämnde att de implementera ett liknande koncept men noterade att de inte har samlat in statistik om dess effektivitet ännu. Camilla tog upp en specifik fråga om användare som loggar in genom ”mina sidor” -sökningar och sedan blev förvirrad över vilket innehåll som är tillgängligt för dem kontra externa besökare.

Utmaningar för webbnavigering

Pierre och Camilla diskuterade navigeringsutmaningar mellan inloggade och utloggade webbupplevelser, särskilt när det gäller menysynlighet på skrivbordet kontra mobila gränssnitt. Pierre förklarade att mobila användare drar nytta av horisontell navigering på grund av mindre skärmutrymme, medan stationära användare ofta har mer flexibilitet i menydesign. Diskussionen berörde trenden med appanvändning kontra webbåtkomst, med Pierre notera att medan appanvändningen har ökat, är många användare fortfarande motståndskraftiga mot att ladda ner icke-väsentliga mobilappar på grund av enhetshanteringsutmaningar.

Strategidiskussion om webbapplikationens innehåll

Pierre och Elin diskuterade utmaningarna och strategierna kring inloggade kontra inloggade sidor i webbapplikationer, med fokus på användarupplevelse och innehållsplacering. De undersökte hur innehållsstrategi kan påverka användarbeteende, med Pierre betonar vikten av att möta användarnas behov under sin resa för att minska distraktioner och öka engagemanget. De diskuterade också möjligheten att använda utloggade sidor för att fånga uppmärksamhet och presentera relevant information, såsom nyheter eller reklaminnehåll, samtidigt som det säkerställs att det inte stör användarens primära mål.

Innehållshanteringsstrategi för mobilapp

Anne diskuterade utmaningarna med att hantera innehåll mellan en mobilapp och webbplats, lyfte fram problem med inloggningsfunktionalitet och behovet av att separera information för inloggade och inloggade användare. Hon förklarade sitt beslut att bygga om appen som ett samarbetsutrymme för valda representanter, liknande ett intranät, för att bättre kontrollera personuppgifter. Mikael föreslog att använda AI för att ge personliga nyheter baserade på forminlämningar, som Pierre höll med om kunde vara effektiva men noterade behovet av att noggrant hantera innehållsrelevans och undvika fel.

Kommunala portaler

Mikael och Pierre diskuterade utmaningarna med att skapa en enhetlig kommunal portal som integrerar e-tjänster med en konsekvent grafisk profil. Pierre betonade vikten av att beakta hela kundresan, inklusive kontrasten mellan moderna gränssnitt och äldre system. Diskussionen övergick sedan till mobil navigering, där Jenny frågade om att visa menyer för undersidor på mobila enheter. Sofia förklarade deras nuvarande tillvägagångssätt att hålla menyerna i sitt sammanhang och placera dem längst ner på sidorna när det var lämpligt, och betonade vikten av självförsörjande rubriker som kan stå ensamma.

Webbplatsnavigering och menydesign

Mötet fokuserade på webbplatsnavigering och menydesign, där deltagarna diskuterade genomförandet av brödsmulor och hamburgarmenyer på olika webbplatser. Ingela W. delade sitt teams arbete med att förbättra webbplatsnavigeringen och öka sökbarheten, medan Ingela J.  från Epiroc beskrev de senaste menyändringarna som gjorts baserat på feedback från användarundersökningar för att göra hamburgermenystrukturen tydligare. Gruppen diskuterade utmaningar med dubbla innehållstitlar som påverkar sökmotoroptimering och vikten av att kurera innehåll för att förhindra att föråldrad information indexeras av externa webbplatser och AI-bots.

Mötet avslutades med att Pierre bjöd in till nästa torsdagsfika den 10 december.

Du kan anmäla dig till torsdagsfikat den 10 december här >>

AI sammanfattning: Fredagsfika om intranät 6 november 2026

Publicerat av
Svara

Här nedan kommer en AI-sammanfattning av digitala fredagsfikat om intranät 6 november.

Pierre Du Rietz, Web Service Award välkomnade deltagarna till fredagsfikan om intranät. Han startade fikat med att visa trenddata som visar 40 procent av intranäten har mätbara mål, med trafik som den vanligaste mätmetoden, medan 60 % saknar mätbara mål, vilket kan leda till att ett av sex intranätprojekt misslyckas med att leverera förväntade resultat. Pierre tog även upp vikten av att ha kvalitetssäkrat innehåll på intranätet och att hittbarheten är en nyckel för att användarna ska uppskatta intranätet. Efter inledningen så började samtalen om intranäten,

Bästa praxis för en förstudie om nytt intranät

Första samtalet på fredagsfikat handlade om bästa praxis för att genomföra förstudier innan nytt intranät implementeras. Simon bad om råd inför att genomföra en förstudie för deras kommande intranätöversyn, och flera deltagare delade sina erfarenheter och rekommendationer. Viktiga tips inkluderade att involvera olika användargrupper i processen, att vara försiktig med krav vid överföring av innehåll till nya plattformar, att ta hänsyn till både nya och befintliga medarbetares behov och att tänka på hur man mäter effektiviteten hos det nya intranätet. Diskussionen berörde också hantering av nyhetsflöden och sociala flöden på intranät, med deltagare som delar sina metoder för innehållskontroll och publiceringsprocesser.

Sociala funktioner inom nätet

Gruppen diskuterade användningen av sociala funktioner i deras intranät, särskilt med fokus på effektiviteten hos grupper kontra Teams. Anders delade att deras kommuns första försök till grupper på deras intranät misslyckades och de bytte senare till Teams, som fungerar bättre för deras organisation. Malin noterade att medan hon skulle föredra att ta bort grupper, visade preliminära studier användarens preferenser för att behålla dem, och Camilla uttryckte oro över att hantera flera grupper samtidigt som nyhetsflöden upprätthölls. Diskussionen avslutades med att Johan tog upp frågor om filhantering på olika plattformar och Pierre varnade för att koppla sökfunktioner till för många källor för att undvika att skapa förvirring och problem med versionskontroll.

Intranät Sök Funktionalitet Utmaningar

Gruppen diskuterade utmaningar med intranätssökningsfunktionen, med fokus på användarupplevelse och gränssnittsdesign. Dennis förklarade att även om söksystemet fungerar bra, kämpar många användare för att hitta information på grund av bristande kunskap om att använda filter, vilket han tillskriver en kompetensfråga snarare än ett systemproblem. Micke beskrev sin lösning att skapa separata sökflikar för dokument och SharePoint-innehåll för att förbättra tydligheten, medan Sofia uttryckte oro över att lägga för mycket ansvar på användarna att skilja mellan olika innehållsformat och noterade att användare ofta ger upp att söka och frågar kollegor istället.

AI Search Implementation

Gruppen diskuterade implementering av AI-sökningsfunktion i sina intranätsystem. Anders delade att de framgångsrikt har integrerat en AI-assistent i sitt sökfält, vilket ger generativa svar tillsammans med traditionella sökresultat, vilket resulterar i en betydande ökning av användningen. De noterade utmaningar med datanoggrannhet och behovet av att uppdatera innehåll regelbundet för att säkerställa korrekta svar. Mikael nämnde att deras organisation också testar AI-sökning över hela deras intranätinnehåll, inklusive dokument, med positiv initial feedback och cirka 1000 AI-frågor under de senaste två månaderna.

Organisationsstrategi för intranätinnehåll

Mikael diskuterade vikten av att organisera innehåll på intranätet och föreslog att organisationsomfattande innehåll skulle vara tillgängligt direkt på intranätet medan avdelningsspecifikt innehåll kan finnas i teamutrymmen. Sofia uttryckte oro över att balansera förbättringar av sökfunktioner med innehållskvalitet och noterade att grunden för alla söksystem fortfarande är tillförlitligt innehåll. Gruppen var överens om att innehållskvalitet är avgörande oavsett om AI-funktioner implementeras, med Mikael som betonar att det grundläggande problemet är innehållskvalitet snarare än AI-funktionalitet.

Som alltid var det många intressanta insikter som kom fram på fredagsfikat. Anmäl dig redan nu till nästa fredagsfika om intranät – 4 december 2026

Goda nyheter. 90 % av Sveriges webbplatser uppges vara tillgänglighetsanpassade!

Publicerat av
Svara

För första gången uppger hela 90 procent att deras webbplatser är tillgänglighetsanpassade. Det är den högsta andelen vi någonsin uppmätt i Web Service Awards trendrapport Hur mår Sveriges webbplatser 2026?

📈 Utvecklingen har varit stark. Så sent som 2024 låg andelen på 78 procent och förra året på 87 procent. Men det finns en viktig skillnad mellan att anse att webbplatsen är tillgänglig och att faktiskt följa riktlinjerna.

🔎 När vi tittar närmare på resultaten är det bara 74 procent av webbplatserna som uppges uppfylla WCAG 2.1 nivå AA.Det innebär att det fortfarande finns ett tydligt gap mellan upplevd tillgänglighet och efterlevnad av riktlinjerna.

Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika verksamheter:
🏛️ 99 % av statliga myndigheter uppger att deras webbplatser är tillgänglighetsanpassade.🏙️ 96 % av kommuner och regioner.
🤝 81 % av organisationer och förbund.
🏢 79 % av företag – en kraftig ökning från 50 procent 2024!

Det är glädjande att se att utvecklingen går åt rätt håll, inte minst bland företagen där de nya tillgänglighetskraven sannolikt har bidragit till ett ökat fokus på frågan.

Men tillgänglighet handlar inte bara om att uppfylla lagkrav. Det handlar om att alla ska kunna ta del av information och använda digitala tjänster.

Därför räcker det inte att tro att webbplatsen är tillgänglig. Det behöver också säkerställas genom regelbundna granskningar och tester.

💬 Hur arbetar ni med att säkerställa att er webbplats verkligen är tillgänglig?

Trendrapporten Hur mår Sveriges webbplatser 2026? finns att ladda ner kostnadsfritt via https://www.webserviceaward.com/posts/2026/08/27/ny-trendrapport-hur-mar-sveriges-webbplatser-2026/

AI sammanfattning: Torsdagsfika om webbplatser 8 oktober 2026.

Publicerat av
Svara

Pierre Du Rietz, Web Service Award, startade digitala torsdagsfikat med att göra en kortare trendspaning. Han presenterade resultat från den årliga trendrapporten Hur mår Sveriges webbplatser 2026 och noterade att medan 58 % av webbplatserna har mätbara mål, har denna andel minskat från 62% i 2017 års undersökning då frågan ställdes först. Han tog även upp det bara är 30 % som visar hur deras webbplatser levererar värde till ledningen. Pierre tog upp de vanligaste webbplatsmålen vilket var trafik- och konverteringsmått, men han belyser även vikten av att ta reda på vad besökarna tycker för att göra en bra analys.  Han tog även upp farhågor om resursfördelning och behovet av bättre innehållshanteringsförfaranden. Samtalet slutade med att Pierre bjöd in deltagarna att dela med sig av sina tankar och frågor om de trender som diskuterats.

Utformningsstrategi om startsidan

Anders ställde frågor om vikten av startsidan mot bakgrund av AI-utvecklingen och webbplatsdesigntrender. Pierre delade trafikdata som visar att cirka 20-30% av besökarna börjar på startsidan, med mobiltrafik som har lägre engagemang på startsidan. Jenny nämnde att de diskuterar alternativ för startsidans design med utvecklare, inklusive om de ska inkludera en stor sökruta, ikoner eller en hamburgermeny, samtidigt som de diskuterar placeringen av nyhetsinnehåll.

Startsidan Innehållsstrategi

Teamet diskuterade vikten av att hålla startsidan fräsch och relevant, med Elin föreslår att nytt innehåll och nyheter bör vara framträdande. Henrik ställde frågor om huruvida startsidan behöver visas regelbundet uppdaterad och vem målgruppen är för detta innehåll. Pierre Du Rietz och Anders bidrog med insikter om olika användartyper och deras varierande behov när de besökte en webbplats, med Anders jämföra kommunala webbplatser till kundservicecenter.

Webbplatsen Navigationsstategi

Gruppen diskuterade webbplatsnavigering och användarbeteende, med Anders notera att lediga platser är den mest besökta sektionen med över 40 000 månatliga besökare. Ralf och Pierre Du Rietz enades om att viktig information och menyer bör prioriteras högst upp på webbplatsen, med nyheter och evenemang placerade lägre, eftersom användare vanligtvis besöker kommunala webbplatser för specifika ändamål snarare än att bläddra efter nyheter. Diskussionen avslutades med konsensus mot att införa en framstående sökruta, eftersom de flesta användare föredrar strukturerad navigering framför att söka direkt på webbplatsen.

Webbplatsens mobilfunktionsimplementering

Ralf diskuterade genomförandet av en ”ung och uttråkad” funktion på deras hemsida, som han framgångsrikt kämpade för trots initialt motstånd från ledningen. Han noterade att medan funktionen fungerar bra för stationära användare, behöver mobil tillgänglighet förbättras, även om de sedan har tagit itu med detta problem. Anders nämnde att deras kommun har cirka 75-80 % mobila användare vanligtvis, med användning nå 90% under högsäsong turist som jul och midsommar.

Statistik över användningen av mobila webbplatser

Gruppen diskuterade statistik över användningen av mobila webbplatser i olika kommuner. Henrik rapporterade att de har cirka 70 % mobila besökare, och noterade att detta ofta förbises eftersom personalen främst använder stationära datorer. Lars från delade att de också uppskattar cirka 70% av besökarna kommer via mobil, betonar att användare vanligtvis har specifika uppdrag när de besöker, till exempel att ansöka om förmåner eller kontrollera betalningsinformation snarare än att bläddra i allmänna nyheter. Diskussionen belyste hur mobila användningsmönster skiljer sig mellan professionella och privata sammanhang, med Pierre Du Rietz nämner att privata användare är mer benägna att komma åt webbplatser via mobil medan professionella användare tenderar att använda stationära datorer.

Förbättring av webbplatssystemet

Lars och Pierre diskuterade utmaningarna med sin nuvarande webbplatsuppbyggnad, särskilt när det gäller huvudwebbplatsen som är mer som en portal som hanterar betydande trafik men fungerar mer som en koncernssida snarare än en effektiv ingångspunkt. De undersökte hur andra organisationer strukturerar sina koncernwebbplatser, med Pierre som föreslår att regionala webbplatser kan fungera mer som gateways till specifik information snarare än centrala nav. Samtalet berörde också vikten av mobil tillgänglighet och det faktum att deras förmånsdokument är det mest nedladdade innehållet på webbplatsen, även om Lars ifrågasatte om det kan finnas alternativa lösningar för chefer som får tillgång till denna information på mässor.

Sidfotens innehåll

Teamet diskuterade innehållet och strukturen i webbplatssidorna på olika webbplatser. Elin delade att deras sidfot inkluderar kontaktinformation, tillgänglighetskrav, juridisk information, cookies policy, nyhets- och jobblänkar, hantering av personuppgifter och organisatoriska detaljer. Ralf nämnde att hålla sidfoten ren med grundläggande element som personuppgifter, prenumerationer, nyheter och länkar till sociala medier. Lena noterade att de har kontaktuppgifter, lediga platser, webbkarta, hantering av personuppgifter, tillgänglighetsuttalanden, visselblåsarefunktion och länkar till externa webbplatser, även om de måste kontrollera om organisationsnummer krävs. Diskussionen avslutades med Pierre Du Rietz som rekommenderar att man kontrollerar lagstadgade krav på sidfotinnehåll, särskilt när det gäller organisationsnummer och visselblåsarefunktioner.

Webbplats Navigationsmönster

Gruppen diskuterade webbnavigeringsmönster, särskilt med fokus på huruvida tillgänglighetsuttalanden och viktiga länkar bör placeras i sidfot eller högst upp på sidorna. Pierre Du Rietz delade insikter om användarbeteendemönster baserat på värmekartanalys, och noterade att användarna inte alltid bläddrar till botten av sidorna som vanligt antaget. Diskussionen omfattade också fördelar och nackdelar med att använda stora ”kort” navigeringselement jämfört med traditionella menyer, med Christine som väcker oro över att förlora det övergripande sammanhanget när man använder kortbaserad navigering. Gruppen var överens om att olika kommuner kan behöva olika tillvägagångssätt baserat på målgrupper och särskilda behov.

Mötet avslutades med att Pierre bjöd in till nästa torsdagsfika den 12 november.

Du kan anmäla dig till torsdagsfikat den 12 november här >>

AI sammanfattning: Fredagsfika om intranät 2 oktober 2026

Publicerat av
Svara

Här nedan kommer en AI-sammanfattning av digitala fredagsfikat om intranät 2 oktober.

Pierre Du Rietz, Web Service Award välkomnade deltagarna till fredagsfikan om intranät och noterade att det nu att fredagsfikat funnits i fem år. Han startade fikat med att diskuterade trender inom svenska intranät, inklusive vikten av mätbara mål, med 40% av organisationerna som nu har mätbara mål jämfört med 42% föregående år. Pierre framhävde behovet av intranät för att visa värde för hanteringen genom mätvärden som hastighet och tillgänglighet, och betonade att hitta information inom en minut är avgörande för användarnas tillfredsställelse.  Pierre tog även upp vikten av att ha bra innehåll och nyheter.

Svenska utmaningar för intranätengagemang

Jenny startad samtalet med att diskutera sin organisations intranätutmaningar och noterade att cirka 700-800 personer kan logga in men många känner sig inte engagerade i innehållet. Hon uttryckte svårigheter med att arbeta med icke-kommunikatörer som fungerar som redaktörer inom olika affärsområden, fann det svårt att ge feedback på innehållskvalitet utan att framstå överlägset. Erik föreslog att ställa rimliga förväntningar på icke-kommunikationsredaktörer och noterade att personlig öppenhet kan bidra till att upprätthålla engagemanget, samtidigt som han nämnde användningen av tydliga mallar för lokalt nyhetsinnehåll.

Diskussion om den interna kommunikationsstrategin

Gruppen diskuterade interna kommunikationsstrategier, där Emma delade med sig av sin erfarenhet från sitt företag där de övergick från ett ostrukturerat SharePoint intranät till ett mer strukturerat tillvägagångssätt med tydliga mål och kommunikationsplaner. Emma förklarade att medan det tidigare systemet tillät mer organiskt innehållsskapande, saknade det struktur och resulterade ibland i inkonsekvent kommunikation. Diskussionen rörde om huruvida nyheter bör vara personliga eller nyhetsbaserade, med Jenny och Erik överens om att personligt innehåll fungerar bättre, även om Pierre noterade att ibland följa mallar är nödvändigt trots deras begränsningar.

Diskussion om nyhetshantering inom intranätet

Helle diskuterade sin roll i hanteringen av nyheter på sitt koncernintranät, där hon hjälper IT-personal att skriva användarfokuserat innehåll och ger feedback genom spårändringar. Pierre noterade vikten av att överväga avsändarperspektiv i nyhetskommunikation. Jenny tog upp frågor om att engagera anställda att posta i sociala flöden, medan Daniel från ett universitet delade utmaningar med akademiska skrivstilar i ledningskommunikation och noterade att operativ information, inklusive anställdas död, driver intranättrafik.

Sociala flöden och intranäthantering

Mötet fokuserade på sociala flöden och intranäthantering, med deltagare som delar erfarenheter och utmaningar i olika organisationer. Ulrika från en kommun uttryckte oro över oönskade e-postmeddelanden från Viva Engage som inte lätt kunde kontrolleras, vilket ledde till diskussioner om lösningar inklusive slutna grupper och ämnesbaserade samhällen. Gruppen utforskade strategier för att skapa engagemang i sociala kanaler, där Erik och Helena delade sin strategi att göra grupper stängda som standard samtidigt som de tillät valfritt medlemskap, och Lovisa beskrev deras framgångsrika implementering av landsspecifika sociala grupper med tydliga syften och måttfullhet.

Startsidan

Diskussionen omfattade också designen/strukturen på intranätets startsida, där deltagarna diskuterade om man skulle fokusera på nyhetstungt innehåll kontra arbetsverktyg, och vikten av personalisering och relevans för att driva anställdas engagemang med intranätfunktioner. Konsensus blev att det behövs både nyheter och tydliga ingångar. En utmaning för många intranät som säkert kommer tas upp i flera fredagsfikan.

Som alltid var det många intressanta insikter som kom fram på fredagsfikat. Anmäl dig redan nu till nästa fredagsfika om intranät – 6 november 2026

Har ledningen koll på vad webbplatsen ska åstadkomma?

Publicerat av
Svara

Vi på Web Service Award har under många år drivit frågan om att fler webbplatser och intranät behöver ha mätbara mål.

Anledningen är enkel: Ska webbplatsen få rätt prioritet, resurser och mandat i organisationen måste vi kunna visa vilken nytta den skapar.

Redan i 2017 års trendundersökning Hur mår Sveriges webbplatser? såg vi att endast 62 procent av de webbansvariga uppgav att det fanns någon form av mätbart mål för webbplatsen.

Sedan dess har mycket hänt. Digitaliseringen har accelererat, webbplatsen har blivit en allt viktigare del av verksamheten och kraven på effektivitet har ökat.

Därför borde utvecklingen rimligtvis ha gått åt rätt håll.

Men har den gjort det?

Färre har mätbara mål än 2017

Svaret är tyvärr nej.

I Hur mår Sveriges webbplatser 2026? uppger 58 procent att deras webbplats har mätbara mål. Det är alltså en lägre andel än 2017, då motsvarande siffra var 62 procent.

Det innebär samtidigt att 42 procent saknar mätbara mål för sin webbplats.

Det väcker en viktig fråga: Hur ska man kunna visa vilken nytta webbplatsen skapar – och argumentera för resurser och prioriteringar – om det inte är tydligt vad den förväntas åstadkomma?

Vad mäter man?

I undersökningen frågade vi också vilka mätbara mål verksamheterna använder.

Det vanligaste är fortfarande trafik och räckvidd: antal besökare, sessioner, sidvisningar och trafik till prioriterade sidor.

Men svaren visar också att många mäter sådant som ligger närmare verksamhetens faktiska resultat:

  1. Trafik och räckvidd – besökare, sessioner, sidvisningar och organisk trafik.
  2. Konvertering och affärsresultat – ansökningar, bokningar, leads, försäljning och andra definierade handlingar.
  3. Engagemang och användning – lästid, klick, scrolldjup och användning av innehåll.
  4. Hittbarhet, användbarhet och självservice – exempelvis att fler kan lösa sitt ärende själva och att antalet samtal eller mejl till kundservice minskar.
  5. Nöjdhet och användarupplevelse – exempelvis WSA, NPS och NKI.
  6. Synlighet i sök – SEO, Google-ranking, share of search samt AI-/GEO-/AEO-synlighet.
  7. Kvalitet och tillgänglighet – exempelvis tillgänglighetsvärden, prestanda, trasiga länkar och aktuellt innehåll.

Här finns också en viktig skillnad. Trafik kan vara ett relevant nyckeltal, men hög trafik är inte automatiskt samma sak som hög verksamhetsnytta.

Den viktiga frågan är därför inte bara hur många som kommer till webbplatsen, utan vad webbplatsen hjälper verksamheten och användarna att uppnå.

Men får ledningen veta hur det går?

Här tycker jag att årets resultat blir särskilt intressant.

Endast 30 procent uppger att de rapporterar till ledningen hur webbplatsen ligger till mot de mätbara målen.

Även bland de verksamheter som faktiskt har mål är det bara 51 procent som rapporterar resultatet till ledningen.

Med andra ord: Det räcker inte att sätta mål. Målen behöver vara så relevanta för verksamheten att resultaten också hör hemma på ledningens bord.

För om webbplatsen bidrar till exempelvis fler affärer, fler ansökningar, bättre service, lägre kostnader eller nöjdare användare – varför skulle inte ledningen vilja veta hur det går?

Mätbara mål är en ledningsfråga

Webbplatsen är inte en isolerad kommunikationskanal. För många organisationer är den en central del av verksamheten.

Därför bör målen för webbplatsen inte börja i frågan:

”Vad kan vi mäta?”

De bör börja i:

”Vad ska verksamheten uppnå?”

Därefter kan man översätta verksamhetens mål till vad webbplatsen behöver bidra med och vilka nyckeltal som visar om man lyckas.

En enkel modell är:

Affärsmål/verksamhetsmål → webbplatsens mål → kritiska framgångsfaktorer → KPI

Börja därför med verksamhetens affärsplan, styrdokument eller direktiv. Identifiera vad organisationen vill uppnå och översätt det till webbplatsens roll.

Sätt sedan relevanta nyckeltal, följ upp dem – och framför allt: presentera resultatet för ledningen.

Först då blir mätningen ett verktyg för styrning och prioritering, inte bara statistik i ett analysverktyg.

Behöver ni hjälp att komma igång?

Vi på Web Service Award har lång erfarenhet av att hjälpa organisationer att sätta mål för sina digitala plattformar och göra dem mätbara.

Under en halvdags workshop går vi igenom verksamhetens mål och målgrupper, formulerar mål för webbplatsen eller intranätet och tar fram hur dessa kan mätas.

För att sätta mål är bara början. Det verkligt intressanta är vad ni gör med kunskapen när ni börjar mäta.

Inlägget är skrivet av:

Pierre Du Rietz, VD/Chefsanalytiker/Senior digitalstrateg/Föreläsare mm.

Sammanfattning: Fredagsfika om intranät för internationella koncerner den 25 september 2026.

Publicerat av
Svara

Härligt att starta fredagen med ett digitalt fika om intranät för internationella koncerner.

Fikat började med att jag gjorde en kortare trendspaning med slutsatser från Web Service Award undersökningar av intranät och trendrapporter. Tog upp vikten av mätbara mål och att 48 procent av koncernerna har mätbara mål (snitt 40 procent). Även vikten av hittbarhet. Intressant att 60 procent av ansvariga tycker att de har en bra struktur på sitt intranät mot 36 procent av användarna. Och så AI förstås. Men även vikten av att ha koll på sina datakällor så att det blir rätt. För att nämna några av spaningarna.

Sen startade vi samtalen. Vi tog upp sätt att översätta nyheter och innehåll på intranäten. Fler som använder sig av maskinöversättning ofta då från engelska. Där även fler sett att browserns översättning används även då de gjort egna system för att översätt tex nyheter. Ett beteende som användarna tagit med sig från webbplatser.

Personalhandboken togs upp som exempel. Där flera har egna för respektive länder. Där visa är på lokala språk och andra har delat upp det så att både det koncernövergripande visas samt att man styr ut det lokala efter användarens profil.

Globalt och lokalt är ett intressant perspektiv och vad som ska synas när webbläsaren öppnas. Fler exempel även på att lokala nyheter lockar till mer besök samt att det även gör att globala nyheter läses. Kan bli en bra symbios.

Syftet med intranätet togs även upp. Ska det vara hubben för allt eller mer avgränsat? Även spaning om att det klassiska intranätet med kulturbyggande kommit tillbaka.

Vi fick även exempel från mer AI styrda verksamheter där Copilot tagit över söket på intranätet (och andra källor). Där en spaning då även blev att nyheter mm blir än viktigare för att bygga kultur. Fler har även tagit fram AI-assistenter både för hela intranätet och riktade för delar av intranätet tex för policys. Även intressant diskussion om format på innehåll worldfiler för sökbarhet i AI eller Pdfer. Samt även vissa som sett att utkast kommit med i söket. Men andra visade på vikten av att styra behörigheter för dokument kan lösa det. Som sagt viktigt att ha koll på datat 😊

Sen finns även orosmoln med kostnaderna för att använda AI om modellen blir per sök. För att ta upp några av samtalen runt AI på fikat. Som en deltagare konstaterade utvecklingen går fort framåt.  Så fikat behövs varje vecka 😊

Stort tack till alla deltagare. Hoppas att vi ses på nästa digitala fredagsfikat om intranätet för internationella koncerner den 20 november.

Några röster om dagens fika

Tack för intressant diskussion! – Erik Eriksson, Tetra Pak

”Jätteintressant dialog och input. Tack för idag!” – Lovisa Edström, Epiroc

”Tack för väldigt spännande spår idag! Mycket att tänka på – tack alla för bra AI input.” – Christina Windisch, SWEP

 ”Tack för idag – alltid lika intressant” – Jill Sandström, Nordea

 ”Tack för idag, många intressanta diskussioner och inspiration!” – Jeanette Granström, Grängnes

”Tack så mycket för intressanta diskussioner!”- Stina Thor, Tobii Dynavox

Tack för intressanta diskussioner! – Annika Lennstam, Skanska

Vill du vara med på nästa koncernfika om intranät den 20 november 2026 kl 0900? Kontakta oss på info@webserviceaward.com så skickar vi en inbjudan.

Sammanfattningen är gjord av

Pierre Du Rietz, VD/Chefsanalytiker/Senior digitalstrateg/Föreläsare mm.

AI sammanfattning: Torsdagsfika om webbplatser 10 september 2026.

Publicerat av
Svara

Här nedan kommer en AI-sammanfattning av digitala torsdagsfikat om webbplatser 10 september 2026.

Pierre Du Rietz, Web Service Award, välkomnade deltagarna till den första torsdags fikat för webbplatser efter sommaruppehållet och tillkännagav lanseringen av deras trendrapport Hur mår Sveriges webbplatser. Han presenterade viktiga resultat från rapporten och noterade att webbplatser med mätbara mål ökade från 56% till 58%, med trafik/räckvidd som det vanligaste målet. Pierre lyfte fram betydande skillnader i målsättning mellan sektorer, med e-handelsföretag som har den högsta andelen av flera mål, följt av företag i stort på 75%, medan kommuner och regioner hade lägst på 49%.

Pierre Du Rietz presenterade resultat från trendundersökningen och noterade att medan 51% av webbplatsansvariga är nöjda med sökfunktionen, finns det en diskrepans mellan de som uppger att det finns en ansvariga för sök (50%) och de som faktiskt analyserar felsökning (27-38%). Han rapporterade att AI-användningen har ökat från 11 % 2023 till 39 % i år, främst använt för rekommendationer och länkar.

AI-användning och utvärdering

Efter trendspaningen så inleddes fikat med att Lars delade att de utvecklar sin första handlingsplan för webben efter 20 år, med fokus på att etablera en gemensam modell för att sätta upp mål på olika webbplatser innan de implementerar nya funktioner som AI.

Teamet diskuterade utvärderingen och mätningen av deras AI-sökningsimplementering. Anders erkände att de inte har utvärderat AI-systemet ordentligt på grund av resursbegränsningar och svårigheter att mäta användartillfredsställelse. Mikael rapporterade att statistiken visar minskade besök på sökresultatsidan och ökade klick på AI-rekommenderade sökresultat, med 75 % av mobilanvändare och 50 % av stationära användare som klickar på AI-förslag. Pierre föreslog att mäta tillfredsställelse genom allmänna tillfredsställelseundersökningar och spårning om AI-systemet hjälper användarna att hitta det de letar efter mer effektivt.

Chatbot JavaScript Access Bekymmer

Steve diskuterade oro för externa chatbots som potentiellt kan komma åt JavaScript-innehåll på deras hemsida, särskilt information i expanderbara sektioner. Pierre Du Rietz och Anders gav insikter om hur chatbots kan tolka information från expanderbara fält och noterade att moderna implementeringar bör fungera korrekt om de kodas korrekt, även om det fortfarande finns osäkerheter om hur olika bots tolkar innehållet. Anders visade att hans chatbot framgångsrikt hämtat information från expanderbara block under diskussionen.

AI Impact on Website Traffic

Gruppen diskuterade effekterna av AI-tjänster på webbplatstrafik, med flera deltagare som noterade en minskning av trafiken över sina webbplatser, förutom specifikt riktat innehåll som seniortjänster. Petra G betonade vikten av digital tillgänglighet och sökoptimering i ljuset av Googles kommande förändringar i deras sökgränssnitt. Diskussionen berörde också hur AI-assistenter kan påverka användarinteraktioner med webbplatser, särskilt när det gäller uppgifter som kräver inloggningstjänster.

AI Assistant Implementation Challenges

Gruppen diskuterade implementering och utmaningar för AI-assistenter, särskilt med fokus på deras användning för att tillhandahålla information och underlätta kontakt med tjänster. Anders nämnde att deras organisation planerar att genomföra Aia Assistant på sin externa hemsida i oktober, även om de för närvarande använder sin egen skräddarsydda assistent för redaktörer. Pierre Du Rietz och Steve uttryckte oro över AI-assistenternas kvalitet och användbarhet och noterade att de ofta skapar ytterligare hinder snarare än att ge tydliga svar, vilket väcker frågor om trovärdighet och användarupplevelse inom offentliga tjänster.

Säkerhetsgranskning av AI:s avfallssystem

Lillemor diskuterade förändringar i deras avfallssorteringssystem och implementeringen av en AI-assistent som hjälper kontaktcenterpersonalen att svara på frågor om avfallsklassificering. Hon nämnde att kommunens säkerhetsavdelning väckte oro över GDPR-överensstämmelse och dataintegritet, vilket ledde till ett krav på tröskelanalys och säkerhetsgranskningar av AI-systemet. Systemet utvärderas för närvarande av Sitevision för att ta itu med dessa säkerhetsproblem, även om Lillemor noterade att detta var en oväntad utveckling som de arbetar för att lösa.

Side Visions AI Implementation Experience

Petra delade sitt företags erfarenhet av att använda Side Visions AI-assistent i nästan ett år över både interna intranät och externa webbplattformar. Hon förklarade att deras huvudsakliga användningsfall inkluderar att hjälpa till med informationsscreening och sökfunktion, även om användningsstatistik bara visar 10-20 konversationer per månad, vilket hon noterade är relativt lågt jämfört med intranätanvändning. Diskussionen lyfte fram integritetsproblem kring behandling av personuppgifter, där Petra klargjorde att Side Visions tränar sina modeller på webbinnehåll men inte tränar på användarinmatning, och att GDPR-överensstämmelse är en viktig faktor. Steve nämnde att deras organisation tidigare hade ett tidigt AI-assistentsystem som inkluderade en databas med frågor och svar, som de planerar att utnyttja för sin nya implementering. Lars var försiktig med att implementera nya AI-lösningar tills saneringen av webbplatsen är klar.

AI Verktyg för kommunala dokument

Gruppen diskuterade implementeringen av AI-verktyg för att sammanfatta kommunala dokument och rådsprotokoll. Lars föreslog att använda AI för att göra kommunens dokument mer tillgängliga, medan PierreDuRietz och Lillemor delade sina erfarenheter med hjälp av befintliga AI-verktyg för att automatiskt generera sammanfattningar av mötesprotokoll, som har varit populära bland användarna. Anders nämnde kommunens liknande strategi med hjälp av ett internt system för styrdokument. Diskussionen omfattade också utmaningar när det gäller webbplatsens tillgänglighet och vikten av att testa funktioner som mörkläge på mobila enheter, där Ralf delar insikter från sin senaste webbplatslansering. Sofia betonade att innehållskvalitet och noggrannhet förblir de viktigaste faktorerna oavsett vilka verktyg som används.

Mötet avslutades med att Pierre bjöd in till webbinar om trendrapporten Hur mår Sveriges webbplatser 2026 den 16 september samt till nästa torsdagsfika den 8 oktober.

Du kan anmäla dig till torsdagsfikat den 8 oktober här >>

AI sammanfattning: Fredagsfika om intranät 4 september 2026

Publicerat av
Svara

Här nedan kommer en AI-sammanfattning av digitala fredagsfikat om intranät 2 september.

Pierre Du Rietz, Web Service Award, välkomnade deltagarna till ett digitalt fredags fika om intranät och noterade att det var sjätte verksamhetsåret för detta initiativ. Han inledde med att berätta att Web Service Award är ett undersöknings och analysföretag specialiserade på intranät och webbplatser. Analysen bygger på att förstå användarperspektiv men även hur intranätet står sig jämför med andra intranät samt vad som ska prioriteras för att göra intranäten ännu bättre. Pierre har arbetat med detta sen starten av företaget år 1999.

Intranätundersökningens resultat Presentation

Pierre Du Rietz presenterade resultat från trendundersökningen Hur mår Sveriges intranät och noterade att mätbara mål förbättrades från 31% 2017 till 40% förra året, med trafikmål kvar det vanligaste målet. Han betonade vikten av att mäta intranäteffektivitet, med hänvisning till forskning som visar en tydlig koppling mellan sökhastighet och användartillfredsställelse, med användare som blir missnöjda efter mer än fem minuters sökning. Pierre Du Rietz lyfte också fram trender som den ökande användningen av AI på intranät (ökar från 9% till 25% över tre år) och noterade att medan 51% av organisationerna planerade att bygga om eller göra stora förändringar i sina intranät, men att även 1 av 6 planerade projekt inte blir av.

AI-assistenter Intranätimplementering Diskussion

Gruppen diskuterade att implementera AI-assistenter på sina intranätsystem. Lillemor delade att sin kommun framgångsrikt har implementerat AI-assistenter både på deras hemsida och inom olika administrativa delar av deras intranät, även om användningen fortfarande ökar. Sofia L förklarade att hennes organisation arbetar med att omforma hela sitt intranät för att stödja en AI-agent, men stötte på begränsningar med att läsa flera webbplatser, vilket ledde till att de övervägde att använda Azure AI-sökmiljö. Diskussionen lyfte fram tekniska utmaningar kring innehållsindexering och vikten av att bygga en solid grund innan man implementerar AI-assistenter.

AI Agent Implementation Diskussion

Anna-Lena rapporterade att deras nya AI-agentfunktion på hemsidan fungerar bra, vilket ger bättre svar än traditionell sökning, men de har ännu inte hittat ett effektivt sätt att mäta användartillfredsställelse. Sofia förklarade sitt tillvägagångssätt att använda separata agenter för olika webbplatssektioner snarare än att söka över hela intranätet, vilket hjälper till att upprätthålla tydlighet och organisation. Terese delade med sig av sin erfarenhet av att implementera en övergripande agent som söker hela sitt intranät och ansluter till sitt ledningssystem, och noterade vikten av att upprätthålla datakvaliteten eftersom agenter sammanfattar information direkt. Ann från trafikadministrationen uttryckte oro över kvalitetskontroll i en decentraliserad publiceringsmodell, medan Anna diskuterade deras erfarenhet av att testa AI-agenter men slutligen bestämde sig för att implementera på grund av oro för svarsnoggrannhet och ansvar.

Strategier för genomförande av AI:s innehållshantering

Mötet fokuserade på AI-assistenter och content management i organisationer. Deltagarna diskuterade utmaningar och strategier för att implementera AI-verktyg som Copilot, inklusive oro för innehållskvalitet, noggrannhet och behovet av korrekt utbildning och redaktionell organisation. Flera talare delade erfarenheter med centraliserad kontra decentraliserad innehållshantering och framhöll vikten av kvalitetssäkring, resursallokering och användarutbildning. Diskussionen berörde också AI:s roll i innehållsskapande och granskningsprocesser, med deltagare som betonade behovet av noggrann övervakning och riktlinjer för att upprätthålla innehållskvaliteten och säkerställa korrekt informationsdelning.

Intranäthantering och redaktionella processer

Mötet fokuserade på att diskutera intranäthantering och redaktionella processer i olika organisationer. Deltagarna delade erfarenheter med centraliserad kontra decentraliserad innehållshantering, kvalitetssäkringsmetoder och användning av olika verktyg som Stratsys och SharePoint. Viktiga ämnen var hantering av styrdokument, hantering av innehållsägande och uppdateringar samt upprätthållande av informationskvaliteten. Diskussionen lyfte fram olika strategier för innehållsgranskning och kontroll, med exempel på organisationer som implementerar specifika system för att spåra innehållsuppdateringar och säkerställa ansvarighet.

Som alltid var det många intressanta insikter som kom fram på fredagsfikat. Anmäl dig redan nu till nästa fredagsfika om intranät – 2 oktober 2026

Vänd trenden! Sätt mål för ert intranät!

Publicerat av
Svara

Varför lyckas vissa intranät bli en självklar del av arbetsdagen medan andra mest skapar frustration? Svaret är enklare än många tror – de bästa intranäten har tydliga och mätbara mål.

När ett intranät saknar tydliga mål blir det svårt att prioritera utveckling, följa upp effekter och motivera investeringar. Resultatet märks tydligt i våra Web Service Award-undersökningar.

Dessa visar att enbart en tredjedel av användarna tycker att det är lätt att hitta det de söker på sitt intranät. Samtidigt så ser vi att de flesta besöker sina intranät flera gånger om dagen. Medarbetarna lägger onödig tid på att leta efter information. Och mer än var tionde hittar inte informationen alls. För många är tyvärr intranätet fortfarande inte ett effektivt stöd i arbetsdagen. [Se även inlägger Så mycket kostar ett dåligt intranät]

Det finns dock organisationer som visar att det går att lyckas. Boliden, HMS, Systembolaget, Skövdebostäder, Uppsalahem, Familjebostäder och Rikshem är några av de organisationer som fått högst användarbetyg i våra intranätsundersökningar.

Skillnaden märks också i våra trendundersökningar Hur mår Sverige intranät. Trots att frågan har diskuterats i många år är det fortfarande en minoritet av organisationerna som har mätbara mål för sitt intranät.

Article content

En sak som de bästa har gemensamt är att de har mätbara mål med sina intranät. Att veta vad intranätet ska ge medarbetarna borde vara en självklarhet. Men tyvärr visar våra trendundersökningar Hur mår Sveriges intranät att så inte är fallet. Enbart 40 procent av intranätansvariga uppger att det finns något mätbart mål med deras intranät. Det innebär att sex av tio organisationer driver sitt intranät utan att egentligen veta om det skapar nytta.

För en klar majoritet finns alltså inget mål med intranätet. Det är därför inte förvånande att intranätet ofta får låg prioritet.

Än värre blir det när vi ser på hur många som rapporterar till ledningen hur väl intranätet lever upp till målen. Undersökningen visar att det är enbart 19 procent som gör detta. Det är svårt att få ökade resurser till något som inte följs upp! Varför skulle ledningen prioritera intranätet när ingen kan visa vilken nytta det kan skapa?

Få resurser till att utveckla intranäten

När vi ser till resurser för att driva intranätet så uppger enbart 41 procent av intranätansvariga att de har personal och ekonomiska resurserna de behöver för att kunna hantera intranätets innehåll. Till detta ska läggas att det ofta är många redaktörer/publicerare för ett intranät. Men hur mycket tid har de avsatt för att arbeta med sina sidor på intranätet? Svaret är att för de flesta finns ingen avsatt tid. Även intranätansvariga har brist på tid för att arbeta effektivt med intranätet.

Trendrapporten Hur mår Sveriges intranät visar att hela 75 procent av intranätansvariga arbetar mindre än 50 procent med sitt intranät. Att det är lite motigt att få till resurser och tid för intranätet ser vi även i tidigare års trendrapporter.

Stort engagemang men litet resultat

Allt detta visar på att många arbetar i motvind med sina intranät. Men samtidigt finns det ett stort engagemang att göra intranätet mer effektivt för användarna. 67 procent av intranät ansvariga uppger att de jobbar aktivt med att förbättra för användarna att hitta på intranäten. Detta engagemang syns även tydligt på våra digitala fredagsfika om intranät. Så viljan finns men tyvärr inte alltid resultatet. Trendundersökningen visar även att 1 av 6 planerade projekt inte blir av. Och så har det nu sett ut under flera år.

Vänd trenden – ta reda på nuvärdet och sätt mätbara mål!

De bästa intranäten blir inte framgångsrika av en slump. De har tydliga mål, följer upp dem och använder resultaten för att förbättra användarupplevelsen. Om ni ännu inte vet hur väl ert intranät fungerar är det kanske dags att börja där. Först när ni mäter kan ni också förbättra.

En start är just att ta reda på hur användarna uppfattar intranätet. Hittar de? Hjälper sökfunktionen? Finns informationen? Förstår man den? Vad är det användarna använder intranätet till? Hur ser det ut på olika avdelningar/roller. Och hur står sig intranätet jämfört med andra intranät? Genom att göra detta får vi ett nollbasvärde och kan sätta nåbara mål med intranätet. Sedan kan dessa mätbara mål tas upp till ledningen så får de svara på om ni ska ha ett intranät som tävlar mot de bästa eller som det är nu.

Behöver ni hjälp? Vi på Web Service Award har i över 25 år hjälpt organisationer att mäta, analysera och utveckla sina intranät. Med vårt benchmarkindex kan ni dessutom jämföra er med andra organisationer

Ja tack, jag vill bli kontaktad av er på Web Service Award.

Pierre Du Rietz, VD/Chefsanalytiker/Senior digitalstrateg/Föreläsare mm.