För första gången uppger hela 90 procent att deras webbplatser är tillgänglighetsanpassade. Det är den högsta andelen vi någonsin uppmätt i Web Service Awards trendrapport Hur mår Sveriges webbplatser 2026?
📈 Utvecklingen har varit stark. Så sent som 2024 låg andelen på 78 procent och förra året på 87 procent. Men det finns en viktig skillnad mellan att anse att webbplatsen är tillgänglig och att faktiskt följa riktlinjerna.
🔎 När vi tittar närmare på resultaten är det bara 74 procent av webbplatserna som uppges uppfylla WCAG 2.1 nivå AA.Det innebär att det fortfarande finns ett tydligt gap mellan upplevd tillgänglighet och efterlevnad av riktlinjerna.
Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika verksamheter: 🏛️ 99 % av statliga myndigheter uppger att deras webbplatser är tillgänglighetsanpassade.🏙️ 96 % av kommuner och regioner. 🤝 81 % av organisationer och förbund. 🏢 79 % av företag – en kraftig ökning från 50 procent 2024!
Det är glädjande att se att utvecklingen går åt rätt håll, inte minst bland företagen där de nya tillgänglighetskraven sannolikt har bidragit till ett ökat fokus på frågan.
Men tillgänglighet handlar inte bara om att uppfylla lagkrav. Det handlar om att alla ska kunna ta del av information och använda digitala tjänster.
Därför räcker det inte att tro att webbplatsen är tillgänglig. Det behöver också säkerställas genom regelbundna granskningar och tester.
💬 Hur arbetar ni med att säkerställa att er webbplats verkligen är tillgänglig?
Pierre Du Rietz, Web Service Award, startade digitala torsdagsfikat med att göra en kortare trendspaning. Han presenterade resultat från den årliga trendrapporten Hur mår Sveriges webbplatser 2026 och noterade att medan 58 % av webbplatserna har mätbara mål, har denna andel minskat från 62% i 2017 års undersökning då frågan ställdes först. Han tog även upp det bara är 30 % som visar hur deras webbplatser levererar värde till ledningen. Pierre tog upp de vanligaste webbplatsmålen vilket var trafik- och konverteringsmått, men han belyser även vikten av att ta reda på vad besökarna tycker för att göra en bra analys. Han tog även upp farhågor om resursfördelning och behovet av bättre innehållshanteringsförfaranden. Samtalet slutade med att Pierre bjöd in deltagarna att dela med sig av sina tankar och frågor om de trender som diskuterats.
Utformningsstrategi om startsidan
Anders ställde frågor om vikten av startsidan mot bakgrund av AI-utvecklingen och webbplatsdesigntrender. Pierre delade trafikdata som visar att cirka 20-30% av besökarna börjar på startsidan, med mobiltrafik som har lägre engagemang på startsidan. Jenny nämnde att de diskuterar alternativ för startsidans design med utvecklare, inklusive om de ska inkludera en stor sökruta, ikoner eller en hamburgermeny, samtidigt som de diskuterar placeringen av nyhetsinnehåll.
Startsidan Innehållsstrategi
Teamet diskuterade vikten av att hålla startsidan fräsch och relevant, med Elin föreslår att nytt innehåll och nyheter bör vara framträdande. Henrik ställde frågor om huruvida startsidan behöver visas regelbundet uppdaterad och vem målgruppen är för detta innehåll. Pierre Du Rietz och Anders bidrog med insikter om olika användartyper och deras varierande behov när de besökte en webbplats, med Anders jämföra kommunala webbplatser till kundservicecenter.
Webbplatsen Navigationsstategi
Gruppen diskuterade webbplatsnavigering och användarbeteende, med Anders notera att lediga platser är den mest besökta sektionen med över 40 000 månatliga besökare. Ralf och Pierre Du Rietz enades om att viktig information och menyer bör prioriteras högst upp på webbplatsen, med nyheter och evenemang placerade lägre, eftersom användare vanligtvis besöker kommunala webbplatser för specifika ändamål snarare än att bläddra efter nyheter. Diskussionen avslutades med konsensus mot att införa en framstående sökruta, eftersom de flesta användare föredrar strukturerad navigering framför att söka direkt på webbplatsen.
Webbplatsens mobilfunktionsimplementering
Ralf diskuterade genomförandet av en ”ung och uttråkad” funktion på deras hemsida, som han framgångsrikt kämpade för trots initialt motstånd från ledningen. Han noterade att medan funktionen fungerar bra för stationära användare, behöver mobil tillgänglighet förbättras, även om de sedan har tagit itu med detta problem. Anders nämnde att deras kommun har cirka 75-80 % mobila användare vanligtvis, med användning nå 90% under högsäsong turist som jul och midsommar.
Statistik över användningen av mobila webbplatser
Gruppen diskuterade statistik över användningen av mobila webbplatser i olika kommuner. Henrik rapporterade att de har cirka 70 % mobila besökare, och noterade att detta ofta förbises eftersom personalen främst använder stationära datorer. Lars från delade att de också uppskattar cirka 70% av besökarna kommer via mobil, betonar att användare vanligtvis har specifika uppdrag när de besöker, till exempel att ansöka om förmåner eller kontrollera betalningsinformation snarare än att bläddra i allmänna nyheter. Diskussionen belyste hur mobila användningsmönster skiljer sig mellan professionella och privata sammanhang, med Pierre Du Rietz nämner att privata användare är mer benägna att komma åt webbplatser via mobil medan professionella användare tenderar att använda stationära datorer.
Förbättring av webbplatssystemet
Lars och Pierre diskuterade utmaningarna med sin nuvarande webbplatsuppbyggnad, särskilt när det gäller huvudwebbplatsen som är mer som en portal som hanterar betydande trafik men fungerar mer som en koncernssida snarare än en effektiv ingångspunkt. De undersökte hur andra organisationer strukturerar sina koncernwebbplatser, med Pierre som föreslår att regionala webbplatser kan fungera mer som gateways till specifik information snarare än centrala nav. Samtalet berörde också vikten av mobil tillgänglighet och det faktum att deras förmånsdokument är det mest nedladdade innehållet på webbplatsen, även om Lars ifrågasatte om det kan finnas alternativa lösningar för chefer som får tillgång till denna information på mässor.
Sidfotens innehåll
Teamet diskuterade innehållet och strukturen i webbplatssidorna på olika webbplatser. Elin delade att deras sidfot inkluderar kontaktinformation, tillgänglighetskrav, juridisk information, cookies policy, nyhets- och jobblänkar, hantering av personuppgifter och organisatoriska detaljer. Ralf nämnde att hålla sidfoten ren med grundläggande element som personuppgifter, prenumerationer, nyheter och länkar till sociala medier. Lena noterade att de har kontaktuppgifter, lediga platser, webbkarta, hantering av personuppgifter, tillgänglighetsuttalanden, visselblåsarefunktion och länkar till externa webbplatser, även om de måste kontrollera om organisationsnummer krävs. Diskussionen avslutades med Pierre Du Rietz som rekommenderar att man kontrollerar lagstadgade krav på sidfotinnehåll, särskilt när det gäller organisationsnummer och visselblåsarefunktioner.
Webbplats Navigationsmönster
Gruppen diskuterade webbnavigeringsmönster, särskilt med fokus på huruvida tillgänglighetsuttalanden och viktiga länkar bör placeras i sidfot eller högst upp på sidorna. Pierre Du Rietz delade insikter om användarbeteendemönster baserat på värmekartanalys, och noterade att användarna inte alltid bläddrar till botten av sidorna som vanligt antaget. Diskussionen omfattade också fördelar och nackdelar med att använda stora ”kort” navigeringselement jämfört med traditionella menyer, med Christine som väcker oro över att förlora det övergripande sammanhanget när man använder kortbaserad navigering. Gruppen var överens om att olika kommuner kan behöva olika tillvägagångssätt baserat på målgrupper och särskilda behov.
Mötet avslutades med att Pierre bjöd in till nästa torsdagsfika den 12 november.
Här nedan kommer en AI-sammanfattning av digitala fredagsfikat om intranät 2 oktober.
Pierre Du Rietz, Web Service Award välkomnade deltagarna till fredagsfikan om intranät och noterade att det nu att fredagsfikat funnits i fem år. Han startade fikat med att diskuterade trender inom svenska intranät, inklusive vikten av mätbara mål, med 40% av organisationerna som nu har mätbara mål jämfört med 42% föregående år. Pierre framhävde behovet av intranät för att visa värde för hanteringen genom mätvärden som hastighet och tillgänglighet, och betonade att hitta information inom en minut är avgörande för användarnas tillfredsställelse. Pierre tog även upp vikten av att ha bra innehåll och nyheter.
Svenska utmaningar för intranätengagemang
Jenny startad samtalet med att diskutera sin organisations intranätutmaningar och noterade att cirka 700-800 personer kan logga in men många känner sig inte engagerade i innehållet. Hon uttryckte svårigheter med att arbeta med icke-kommunikatörer som fungerar som redaktörer inom olika affärsområden, fann det svårt att ge feedback på innehållskvalitet utan att framstå överlägset. Erik föreslog att ställa rimliga förväntningar på icke-kommunikationsredaktörer och noterade att personlig öppenhet kan bidra till att upprätthålla engagemanget, samtidigt som han nämnde användningen av tydliga mallar för lokalt nyhetsinnehåll.
Diskussion om den interna kommunikationsstrategin
Gruppen diskuterade interna kommunikationsstrategier, där Emma delade med sig av sin erfarenhet från sitt företag där de övergick från ett ostrukturerat SharePoint intranät till ett mer strukturerat tillvägagångssätt med tydliga mål och kommunikationsplaner. Emma förklarade att medan det tidigare systemet tillät mer organiskt innehållsskapande, saknade det struktur och resulterade ibland i inkonsekvent kommunikation. Diskussionen rörde om huruvida nyheter bör vara personliga eller nyhetsbaserade, med Jenny och Erik överens om att personligt innehåll fungerar bättre, även om Pierre noterade att ibland följa mallar är nödvändigt trots deras begränsningar.
Diskussion om nyhetshantering inom intranätet
Helle diskuterade sin roll i hanteringen av nyheter på sitt koncernintranät, där hon hjälper IT-personal att skriva användarfokuserat innehåll och ger feedback genom spårändringar. Pierre noterade vikten av att överväga avsändarperspektiv i nyhetskommunikation. Jenny tog upp frågor om att engagera anställda att posta i sociala flöden, medan Daniel från ett universitet delade utmaningar med akademiska skrivstilar i ledningskommunikation och noterade att operativ information, inklusive anställdas död, driver intranättrafik.
Sociala flöden och intranäthantering
Mötet fokuserade på sociala flöden och intranäthantering, med deltagare som delar erfarenheter och utmaningar i olika organisationer. Ulrika från en kommun uttryckte oro över oönskade e-postmeddelanden från Viva Engage som inte lätt kunde kontrolleras, vilket ledde till diskussioner om lösningar inklusive slutna grupper och ämnesbaserade samhällen. Gruppen utforskade strategier för att skapa engagemang i sociala kanaler, där Erik och Helena delade sin strategi att göra grupper stängda som standard samtidigt som de tillät valfritt medlemskap, och Lovisa beskrev deras framgångsrika implementering av landsspecifika sociala grupper med tydliga syften och måttfullhet.
Startsidan
Diskussionen omfattade också designen/strukturen på intranätets startsida, där deltagarna diskuterade om man skulle fokusera på nyhetstungt innehåll kontra arbetsverktyg, och vikten av personalisering och relevans för att driva anställdas engagemang med intranätfunktioner. Konsensus blev att det behövs både nyheter och tydliga ingångar. En utmaning för många intranät som säkert kommer tas upp i flera fredagsfikan.