Vänd trenden! Sätt mål för ert intranät!

Varför lyckas vissa intranät bli en självklar del av arbetsdagen medan andra mest skapar frustration? Svaret är enklare än många tror – de bästa intranäten har tydliga och mätbara mål.

När ett intranät saknar tydliga mål blir det svårt att prioritera utveckling, följa upp effekter och motivera investeringar. Resultatet märks tydligt i våra Web Service Award-undersökningar.

Dessa visar att enbart en tredjedel av användarna tycker att det är lätt att hitta det de söker på sitt intranät. Samtidigt så ser vi att de flesta besöker sina intranät flera gånger om dagen. Medarbetarna lägger onödig tid på att leta efter information. Och mer än var tionde hittar inte informationen alls. För många är tyvärr intranätet fortfarande inte ett effektivt stöd i arbetsdagen. [Se även inlägger Så mycket kostar ett dåligt intranät]

Det finns dock organisationer som visar att det går att lyckas. Boliden, HMS, Systembolaget, Skövdebostäder, Uppsalahem, Familjebostäder och Rikshem är några av de organisationer som fått högst användarbetyg i våra intranätsundersökningar.

Skillnaden märks också i våra trendundersökningar Hur mår Sverige intranät. Trots att frågan har diskuterats i många år är det fortfarande en minoritet av organisationerna som har mätbara mål för sitt intranät.

Article content

En sak som de bästa har gemensamt är att de har mätbara mål med sina intranät. Att veta vad intranätet ska ge medarbetarna borde vara en självklarhet. Men tyvärr visar våra trendundersökningar Hur mår Sveriges intranät att så inte är fallet. Enbart 40 procent av intranätansvariga uppger att det finns något mätbart mål med deras intranät. Det innebär att sex av tio organisationer driver sitt intranät utan att egentligen veta om det skapar nytta.

För en klar majoritet finns alltså inget mål med intranätet. Det är därför inte förvånande att intranätet ofta får låg prioritet.

Än värre blir det när vi ser på hur många som rapporterar till ledningen hur väl intranätet lever upp till målen. Undersökningen visar att det är enbart 19 procent som gör detta. Det är svårt att få ökade resurser till något som inte följs upp! Varför skulle ledningen prioritera intranätet när ingen kan visa vilken nytta det kan skapa?

Få resurser till att utveckla intranäten

När vi ser till resurser för att driva intranätet så uppger enbart 41 procent av intranätansvariga att de har personal och ekonomiska resurserna de behöver för att kunna hantera intranätets innehåll. Till detta ska läggas att det ofta är många redaktörer/publicerare för ett intranät. Men hur mycket tid har de avsatt för att arbeta med sina sidor på intranätet? Svaret är att för de flesta finns ingen avsatt tid. Även intranätansvariga har brist på tid för att arbeta effektivt med intranätet.

Trendrapporten Hur mår Sveriges intranät visar att hela 75 procent av intranätansvariga arbetar mindre än 50 procent med sitt intranät. Att det är lite motigt att få till resurser och tid för intranätet ser vi även i tidigare års trendrapporter.

Stort engagemang men litet resultat

Allt detta visar på att många arbetar i motvind med sina intranät. Men samtidigt finns det ett stort engagemang att göra intranätet mer effektivt för användarna. 67 procent av intranät ansvariga uppger att de jobbar aktivt med att förbättra för användarna att hitta på intranäten. Detta engagemang syns även tydligt på våra digitala fredagsfika om intranät. Så viljan finns men tyvärr inte alltid resultatet. Trendundersökningen visar även att 1 av 6 planerade projekt inte blir av. Och så har det nu sett ut under flera år.

Vänd trenden – ta reda på nuvärdet och sätt mätbara mål!

De bästa intranäten blir inte framgångsrika av en slump. De har tydliga mål, följer upp dem och använder resultaten för att förbättra användarupplevelsen. Om ni ännu inte vet hur väl ert intranät fungerar är det kanske dags att börja där. Först när ni mäter kan ni också förbättra.

En start är just att ta reda på hur användarna uppfattar intranätet. Hittar de? Hjälper sökfunktionen? Finns informationen? Förstår man den? Vad är det användarna använder intranätet till? Hur ser det ut på olika avdelningar/roller. Och hur står sig intranätet jämfört med andra intranät? Genom att göra detta får vi ett nollbasvärde och kan sätta nåbara mål med intranätet. Sedan kan dessa mätbara mål tas upp till ledningen så får de svara på om ni ska ha ett intranät som tävlar mot de bästa eller som det är nu.

Behöver ni hjälp? Vi på Web Service Award har i över 25 år hjälpt organisationer att mäta, analysera och utveckla sina intranät. Med vårt benchmarkindex kan ni dessutom jämföra er med andra organisationer

Ja tack, jag vill bli kontaktad av er på Web Service Award.

Pierre Du Rietz, VD/Chefsanalytiker/Senior digitalstrateg/Föreläsare mm.

AI sammanfattning: Torsdagsfika om webbplatser 18 juni 2026

Här nedan kommer en AI-sammanfattning av digitala torsdagsfikat om webbplatser 18 juni 2026.

Pierre Du Rietz, Web Service Award inledde trosdagsfikat med en spaning om trender och utmaningar för webbplatsutveckling och presenterade enkätdata från kommande Trendundersökning.

Menyn

Pierre Du Rietz, Web Service Award, ledde en diskussion om trender för utformning av webbplatsmenyer, särskilt om man skulle behålla eller ta bort traditionella toppvänstermenyer i skrivbordsläge, med deltagare som delar erfarenheter om att implementera hamburgarmenyer och senare återgår till synliga menyer när användarfeedback indikerade förbättrad navigering.

Gruppen diskuterade ingående trenden att ta bort menybarer till förmån för hamburgarmenyer, med Anders som delar sin kommuns erfarenhet av att återinföra menyer efter att ha experimenterat med dold navigering. Samtalet undersökte hur olika målgrupper navigerar på webbplatser, särskilt de utmaningar som mobila användare står inför och vikten av att placera viktig information och e-tjänster på en framträdande plats, särskilt för vaneanvändare kontra förstagångsanvändare.

E-tjänst design och användarupplevelse

Gruppen diskuterade design och användarupplevelse av e-tjänster, med Pierre Du Rietz som betonar vikten av att göra e-tjänster lätta att använda och svåra att missbruka. Urban delade med sig av sina erfarenheter från den kommunala sektorn och framhävde behovet av att användarna vet vilken information de behöver innan de går in i en tjänst. Anders föreslog att ha en checklista med krav på både webbplatsen och e-tjänstplattformen för att säkerställa att användarna är informerade, men erkände potentialen för dubbel information mellan plattformar. Diskussionen berörde utmaningarna med att balansera användarupplevelsen på olika plattformar och behovet av att förhindra föråldrad information.

Utmaningar för integration av tjänsteplattformar

Gruppen diskuterade utmaningar med att hantera flera serviceplattformar och webbplatser, särskilt kring informationsarkitektur och användarupplevelse. Urban föreslog att integrera tjänster direkt på webbplatsen snarare än att använda en separat portal, medan Anders noterade att olika avdelningar har tillstånd att uppdatera olika delar av systemet, vilket kan leda till inkonsekvenser. Ralf nämnde att han arbetar med att integrera plattformarna och skapa en enhetlig ”självbetjäningssida” som innehåller både e-tjänster och personliga sidor, även om projektet inte kommer att vara helt komplett vid lanseringen. Steve tillade att de använder sökmotorer för att hjälpa användare till rätt tjänster, med både hittjänster och e-tjänster nu sökbara.

Utmaningar för användarnavigering och spårning

Gruppen diskuterade utmaningar med användarnavigering och spårning mellan olika delar av webbplatser, särskilt när användare flyttar mellan inloggade och offentliga områden. Pierre Du Rietz lyfte fram problem med trafikspårningsbrytningar när användare får tillgång till portaler, vilket skapade problem med att förstå användarresor. Steve delade observationer om användare som ofta studsar mellan olika servicepunkter, vilket tyder på luckor i användarupplevelsen som tyder på att information saknas. Henrik nämnde pågående diskussioner om huruvida webbplatsen ska delas upp i separata plattformar och vikten av att upprätthålla en konsekvent användarupplevelse över olika sektioner.

Sökmotorns innehållsoptimeringsstrategier

Gruppen diskuterade utmaningar och strategier relaterade till att optimera innehåll för sökmotorer och chatbots, särskilt med fokus på frågor och svar (Q & A) avsnitt på webbplatser. Steve delade insikter om att använda dataanalys för att förstå användarfrågor och betonade vikten av att behålla Q&A-innehåll trots estetiska bekymmer, medan Pierre Du Rietz betonade behovet av exakt formulering för att säkerställa korrekt informationshämtning av AI-system. Camilla noterade variationer i kunskapshantering på olika kommunala webbplatser och uttryckte intresse för att lära sig mer om att prioritera information i chattsökmotorer. Samtalet berörde också potentiella problem med AI-genererat innehåll och vikten av att säkerställa korrekt och konsekvent information över plattformar.

Torsdagsfikat om webbplatser kommer nu ha ett sommaruppehåll. Nästa blir torsdagen den 10 september 2026 kl 0900 till 1000.

AI sammanfattning: Fredagsfika om intranät 12 juni

Här nedan kommer en AI-sammanfattning av digitala fredagsfikat om intranät den 12 juni.

Fredagsfikat om intranät inleddes med att Pierre Du Rietz, Web Service Award, delade med sig av forskning och bästa praxis runt intranät. Pierre Du Rietz presenterade resultat från sin forskning om svenska intranät och noterade att 40 % nu har mätbara mål, med viktiga mätvärden inklusive sökbarhet, användartillfredsställelse och effektiva arbetsdagsåtgärder. Han delade även en formel för att beräkna kostnaden för ineffektiv intranätanvändning och betonade behovet av synliga genvägar och korrekt hemsida struktur.

 Intranät Effektivitet

Pierre Du Rietz, Web Service Award, ledde en diskussion om intranäteffektivitet, belyser vikten av sökbarhet och innehållskvalitet. Han delade en formel för att beräkna kostnaden för ineffektiv intranätanvändning och betonade behovet av synliga genvägar och korrekt hemsida struktur. Deltagarna delade sina erfarenheter med hemsidans innehåll och personaliseringsfunktioner. Gruppen diskuterade utmaningar med profiluppdateringar och gamification, där Anders noterade lågt engagemang trots att de implementerade sådana funktioner. Anna uttryckte oro över synkronisering av profiler över olika system, vilket belyser komplexiteten i att hantera flera plattformar. Diskussionen avslutades med rekommendationer för att förbättra profilfunktionaliteten och säkerställa sömlös integration mellan systemen.

Organisationsdiskussion om tillgång till intranät

Gruppen diskuterade organisatoriska informationssystem och intranätåtkomst. Maria förklarade att deras organisations intranät är delvis öppet, vilket gör att både volontärer och valda representanter kan få tillgång till viss information utan att logga in, medan andra sektioner kräver inloggningsuppgifter. Diskussionen lyfte fram utmaningar i att hitta rätt kontaktperson inom komplexa organisationer och hantera både offentlig och privat tillgång till information.

Katalogsystemimplementering Utmaningar

Lars diskuterade implementeringen av ett katalogsystem i sin organisation och noterade att trots att integrera det i sökfunktionen föredrar de anställda fortfarande att använda ett äldre kataloggränssnitt från 1990-talet. Han förklarade att medan det nya systemet ger grundläggande sökfunktioner, är användarna vana vid mindre effektiva digitala system och fortsätter att använda det gamla gränssnittet. Lars beskrev också deras nuvarande hemsida, som har ett starkt nyhetsfokus på grund av ledningsbeslut, även om den innehåller internationella funktioner och rollkontrollerade innehållsskärmar.

Användartestmetod Diskussion

Gruppen diskuterade användartestmetoder, där Lillemor delade med sig av sin erfarenhet av att genomföra intervjuer med olika företagsgrupper och rekommenderade att kombinera kvalitativa studier med statistik. Anna nämnde teamets tillvägagångssätt att genomföra användartester kopplade till specifika nya utvecklingar och beskrev ett nytt pipelineprojekt som involverade en popup-undersökning med variationer av frågor för att mäta användarupplevelsen. Diskussionen lyfte fram vikten av att kombinera olika testmetoder för att få djupare insikter om hur användarna uppfattar intranätet.

Strategi för mätning av intranätanvändning

Teamet diskuterade att mäta och analysera intranätanvändning, med Leila som de nyligen lanserade intranätet i Norge och övervakar nu användarbeteende och engagemang. Pierre rekommenderade att utföra WSI-undersökningar/användartestning och intervjuer, särskilt med utmanande användare som kan ge värdefulla insikter om systemfrågor. En diskussionen omfattade också vikten av att mäta sökfunktioner, spåra populärt innehåll och se till att informationen förblir aktuell, med en rekommendation att implementera ”senaste granskade” datum i stället för publiceringsdatum för att hjälpa användarna att bedöma informationens noggrannhet.

Intranätsökning och AI-assistenter

Gruppen diskuterade sökfunktionalitet och AI-assistenter på intranät. Leila delade insikter om användarbeteende med systeminformationssidor och bokmärkning, och noterade att användare ofta tar extra klick när de kommer åt system direkt från informationssidor. Anders och andra diskuterade sina erfarenheter av att implementera AI-assistenter, med Anders som rapporterar positiva resultat från att implementera en omfattande assistent som söker hela intranätet snarare än bara specifika avsnitt. Diskussionen framhävde vikten av att upprätthålla exakta datakällor för AI-assistenter för att ge tillförlitliga resultat, med deltagare som noterade att söka i hela intranätkontexten ger bättre anslutningar och insikter än att söka isolerade sektioner.

Som alltid var det många intressanta insikter som kom fram på fredagsfikat. Anmäl dig redan nu till nästa fredagsfika om intranät – 4 september 2026