Hur mår Sveriges CMS enligt webbplatsansvariga?

Att ha ett fungerande CMS för sin webbplats är avgörande för arbetet med sin webbplats. Ett CMS kan hjälpa eller försvåra för redaktörerna att arbeta med webbplatsen.

Vad tycker då webbansvariga om sitt CMS? I trendrapporten Hur mår Sveriges webbplatser 2015 så har Web Service Award frågat 566 webbplatsansvariga från olika företag och organisationer hur det uppfattar sitt verktyg på en skala från 1 (Stämmer inte alls) till 5 (Stämmer helt).

Undersökningen visar att 68 procent av webbansvariga tycker att de har ett väl fungerande CMS och 15 procent är direkt negativa. 17 procent är ”mellanmjölk”, tycker att det varken är bra eller dåligt.

Uppfattning om publiceringsverktyget. Andel i procent.

Uppfattning om publiceringsverktyget. Andel i procent.

Om man ser på andelen så ökade andelen som var nöjda med sitt CMS mellan 2009 till 2013, från 63 procent till 73 procent. Efter 2013 vände det och det har blivit en svag negativ trend och andelen som är nöjda med sitt CMS har sjunkit till 66 procent.

En intressant fråga att ställa sig är varför det blivit så här. Har inte CMSen utvecklats och blivit bättre över tiden? Har CMS-leverantörerna helt enkelt blivit trötta och inte följt med i utvecklingen?

Svaret på de frågorna är oftast ett Nej.

I trendundersökningen så ställdes även frågan om hur länge företaget/organisationen haft sin version av CMSet.

Hur gamla versioner av CMSet har man?

Publiceringsverktygens ålder. Andel i procent.

Publiceringsverktygens ålder. Andel i procent.

Det visade sig att en tredjedel av alla webbansvarigas webbplatser har ett CMS som är äldre än 5 år. Här ser vi även en trend från 2011 då allt fler sitter med versioner som är 5 år eller äldre. 2011 var andelen 22 procent (vilket också är högt).

När vi slår ihop gruppen 3-4 år och 5 eller mer så är andelen som haft sin version 3 år eller mer 58 procent. Här ser vi en stigande trend. 2011 var andelen som haft sitt CMS mer än tre år 52 procent, 2012 var andelen 54 procent, 55 procent 2013, 57 procent 2014 och 58 procent år 2015. Så undersökningen visar att det är en stor andel som har gamla versioner av sitt CMS.

Varför då fokusera på brytpunkten 3 år? Det beror på att vi ser en brytpunkt där att andelen som är nöjda med sitt CMS sjunker kraftigt, se tabell nedan.

Uppfattning om publiceringsverktyget uppdelat i ålder på version. Andel i procent.

Uppfattning om publiceringsverktyget uppdelat i ålder på version. Andel i procent.

Bland de 42 procent av webbansvariga som har nya versioner av sitt CMS är andelen nöjda mycket högre än för de som har äldre versioner. I gruppen som haft sitt verktyg mindre än ett år är andelen nöjda 84 procent. Sen sjunker det något till 76 procent för de som haft sitt i 1-2 år, för att därefter sjunka kraftigt till 59 procent för de som sitter på versioner som är 3-4 år och ytterligare något till 57 procent för de som har versioner som är 5 år eller äldre.

Hur gammal version av CMSet som webbansvariga jobbar med har alltså en stor betydelse för andelen negativa. Här borde CMS-företagen fundera på hur de kan underlätta för företag/organisationer att uppgradera systemen. De som köper in verktyg för sin webbplats bör även ha med i beräkningen att de kommer att behöva uppgradera sitt verktyg efter tre år.

Har valet av CMS någon betydelse?

Svaret på den frågan är ett stort Ja. I trendundersökningen så får webbansvariga svara på vilket CMS de använder främst till deras webbplats. Störst är EPiServer med en andel på 43 procent följt av SiteVision med 13 procent. Sen finns det en rad andra verktyg så som WorldPress med 6 procent, Drupal med 5 procent och SharePoint med en andel på 4 procent.

När vi bryter ner resultaten på de marknadsledande verktygen så visar det att de har en mycket hög andel nöjda användare/kunder.

Uppfattning om publiceringsverktyget. Andel i procent.

Uppfattning om publiceringsverktyget. Andel i procent.

Varför är det då viktigt med ett bra CMS?

Om man inte har ett fungerande CMS så kommer man som organisation inte jobba effektivt och det minskar användarnyttan som webbplatsen ger. Mycket av fokus kommer att ligga på negativa delar så som ”Det är krångligt att uppdatera”, ”Verktyget göra att vi inte kan lägga till funktioner”, ”Det hänger sig”, ”Det är svårt att utbilda redaktörer”.

Det tar helt enkelt mycket negativ energi ifrån organisationen. Energi som borde läggas på att utveckla webbplatserna och ge en allt större nytta är företaget och webbplatsbesökarna.