I höstas kom en ESO-rapport om myndigheternas kommunikation. Rapporten visar på att myndigheterna sällan redovisar effekten av deras kommunikationssatsningar [se rapport ESO-2021_3-Ingen reklam tack]. En del i kommunikationen är myndigheternas webbplatser. Det är därför intressant att gräva djupare i detta och se hur det ser ut med mätbara mål för webbplatserna.

I trendrapporterna – Hur mår Sveriges webbplatser och Hur mår Sveriges intranät som bygger på intervjuer med webb/intranätansvariga från företag, myndigheter, kommuner/region och organisationer så ställs frågor om bland annat mål och uppföljning. För att ta reda på hur det ser ut för myndigheterna har vi brutit ner resultatet på målgrupper

Undersökningen visar att 59 procent uppger att det finns mätbara mål med webbplatsen och 41 procent att det inte finns. Alltså mer än 4 av 10 myndigheter har inte satt upp något mätbart mål för sin webbplats. Detta är en hög andel men det trots det fler bland myndigheterna som har mätbara mål än för snittet i undersökningen som är 53 procent. Undersökningen visar att det är kommuner/regioner som har lägst andel, 44 procent, som har mätbara mål och företagen som har högst andel med 61 procent.

Ännu lägre andel är det när vi ser på intranäten där är det enbart 34 procent av myndigheterna som uppger att det finns något mätbart mål med deras intranät. Även här är det i linje med snittet, 35 procent.

Det är alltså en betydligt lägre andel av myndigheterna som har mätbara mål med sitt intranät än för webbplatsen. Med tanke på webbplatsernas och intranätens betydelse för organisationernas kommunikation till sina målgrupper är det anmärkningsvärt att inte andelen är närmare 100 procent.

Ledning utan koll!

Att ha mål är viktigt för att kunna mäta av vilken effekt verksamheten har. Det borde även vara en viktig fråga för myndigheternas ledning. Men hur stor koll har de på resultatet av satsningarna på webbplatserna? Trendundersökningen visar att det enbart är 33 procent som rapporterar till ledningen hur webbplatsen står sig mot mätbara mål. Det innebär att det för mer än 2 av 3 myndigheter inte finns någon direkt uppföljning från ledningens sida hur deras webbplatser mår.

Även här är det en ännu lägre andel för intranäten. Enbart 16 procent av intranätansvariga på myndigheterna uppgav att de rapporterar till sin ledning hur intranätet står sig mot uppsatta mål! Det innebär att ledningen för 84 procent av myndigheterna inte har ordentlig koll på sina intranät!

Vi ser inte heller i trendrapporten att det blir bättre med tiden. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att vi under året varit i en global pandemi där de digitala kanalerna har fått större betydelse för kommunikationen. [Vilket tex kan ses i den ökade trafiken se blogginlägg: Ökad trafik till webbplatserna under pandemin! – Trafikrapport Q1 2021 och Ökad trafik till intranäten under pandemin! – Trafikrapport Q1 2021].

Men när vi ser på totalen så är resultatet i linje med snittet. Undersökningen visar att det bara är 32 procent av de undersökta organisationernas ledningar som får rapporter över hur deras webbplatser lever upp till uppsatta mål. För intranäten är andelen 18 procent.

Slutsats – Oklar effekt med många myndigheters webbplatser och intranät

Undersökningarna visar på ett resultat som ligger i linje med rapporten från ESO som visade att det saknades redovisning av vilken effekt myndigheternas kommunikation ger. Detta blir tydligt när vi ser på om det finns mål med webbplatserna och intranäten. Här anser vi även att ledningen för myndigheterna har ett stort ansvar. Varför begär de inte redovisning av resultatet? Men det borde även ligga i kommunikatörernas intresse att det finns mätbara mål dels för att kunna visa på resultat men även för att kunna äska mer resurser om målen inte uppfylls.

Men trendrapporterna visar även på att myndigheterna varken är bättre eller sämre än snittet. Det är ett allmänt problem att många webbplatser och intranät inte har mätbara mål

Bloggposten är skriven av

Pierre Du Rietz, VD/Chefsanalytiker/Senior digitalstrateg/Föreläsare mm.

Mail: pierre.durietz@webserviceaward

Om ni vill ha hjälp med att utvärdera er webbplats eller intranät och sätta mål? Jag och mina kollegor på Web Service Award finns här för dig.

Det är stor aktivitet på svenska webbplatser. Hela 16 procent av alla Sveriges webbplatser planeras att göra om helt under år 2021, vilket dock är något lägre än tidigare års snitt på 22 procent.

Trendundersökningen Hur mår Sveriges webbplatser 2021 visar att andelen som kommer att göra om sin webbplats sjunker ner till 16 procent från förra årets andel på 18 procent. Här ser vi nu en negativ trend sen 2019 då andelen var uppe i 22 procent. Vilket även tidigare varit ungefär snittet i tidigare års trendundersökningar. Med tanke på att vi är uppe i en pandemi sen 2020 är det rätt sannolikt att detta har påverkat.

Man kan säga att medellivslängden för en svensk webbplats har ökat till ungefär sex år från tidigare vara fem år. Att det fortfarande ändå är en så hög andel som bygger om år efter år tyder på att vi kommer även i fortsättningen ha flera spännande lanseringar att se fram emot. Det innebär även att den webbomvärld som besökarna kommer att jämföra olika webbplatser emot ändras fortlöpande.

Förändring uppdelad på verksamhet

Andelen som planerar att bygga om webbplatsen varierar mellan de olika verksamheterna. Spannet ligger mellan 12 – 24 procent som ska bygga om sin webbplats helt. Högst andel är det i år bland företagen och de med e-handel där nästan var fjärde, 24 procent, planerar att bygga om sin webbplats. Statliga verk/myndigheter ligger på snittet med en andel på 16 procent. Lägst andel är det bland kommuner/regioner och organisationer/förbund med 12 procent. Men även i de grupper som har lägst andel är det fler än var tionde som ska bygga om sin webbplats helt.

Påverkan av Covid-19

För att se hur pandemin har påverkat planerade förändringar har vi även årets trendundersökning Hur mår Sveriges webbplatser ställt en fråga om detta.

Det visade sig att hela 16 procent av webbansvariga uppgav att planerade förändringar har stoppats på grund av Covid-19 och 3 procent uppgav att förändringar troligen kommer att stoppas framöver. Det innebär att nästan en av fem planerade förändringar av webbplatserna har eller riskerar att stoppas av pandemin.

I 2020 års undersökning som gjordes i början av pandemin var andelen stoppade projekt också 16 procent och andelen som trodde att projekt skulle stoppas var 11 procent. Vi kan då se att andelen projekt som stoppats blev fler, 16 procent.

Det innebär att en av sex planerade projekt inte blivit av under 2020 och att det samma gäller under 2021. Pandemin har alltså påverkat utvecklingen av webbplatserna negativt. Samtidigt har Web Service Awards trafikstudier av svenska webbplatser visat att webbplatserna rent generellt har fått ökad betydelse med mer trafik under pandemin än förra året. [Se WSA rapport: Ökad betydelse för webbplatsen under Covid-19]

När det är mer bistra ekonomiska tider så blir det allt viktigare att visa på nyttan med investeringarna. Om det då saknas mätbara mål för de digitala kanalerna blir det svårt att uppvisa. Därför är det oroväckande att det enbart är 53 procent som uppger att de har mätbara mål med för sin webbplats. Varför ska ledingen prioritera dessa när de ansvariga inte kan visa upp vilken nytta de ska ge?

Bloggposten är skriven av

Pierre Du Rietz, VD/Chefsanalytiker/Senior digitalstrateg/Föreläsare mm.

Mail: pierre.durietz@webserviceaward

Om ni vill ha hjälp med att utvärdera er webbplats eller intranät och sätta mål? Jag och mina kollegor på Web Service Award finns här för dig.