Content is king! Eller?

Content is king! Brukar vara ett slagord som hörs på olika webbkonferenser. Men hur arbetar man med texterna på webbplatsen? Hur ser man på sitt innehåll?

60 procent av webbplatsansvariga tycker att informationen på sina webbplatser är tydlig och enkel för besökarna att förstå visar trendrapporten Hur mår Sveriges webbplatser 2016 som bygger på enkätintervjuer med 575 webbplatsansvariga.

57 procent uppger att deras webbplatser är anpassade efter besökarnas behov.  Att inte alla webbplatsansvariga uppfattar att sin webbplats vänder sig besökarna är intressant och visar på ett problem att man inte arbetar med målgruppen i fokus [se även blogginlägg Varför har man en webbplats?].

Bilden över hur innehållet på webbplatserna sköts blir tyvärr ännu mer allvarlig när vi ser på svaren om hur man jobbar med kvalitetssäkring av texterna.

Hur jobbar man med innehållet?

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkring av innehållet på webbplatsen enligt webbplatsansvariga. Svaren är i en femgradig skala, de röda fälten är andelen 1or och 2 or och de blåfälten andelen 4or och 5or. Andelarna är i procent.

Det är enbart 45 procent som uppger att det finns rutiner för språkgranskning av nya texter på webbplatsen och så få som 38 procent uppger att det finns tid avsatt granskning av texterna innan publicering.

All forskning visar på ett klart samband mellan tid och kvalitet. Ändå ser vi att just detta brister hos många organisationer. När vi på Web Service Award är ute och pratar med webbansvariga och webbredaktörer så är det vanligt att de upplever att det finns en stress med att få ut material fort. Attityden från organisationerna är att – ”man kan ju alltid ändra innehållet sen”. Men hur många gör verkligen det? Och varför ska man lägga ut texter som inte håller den kvalitet som man vill?

Vad tycker besökarna?

Vi på Web Service Award har sedan år 2000 mätt hur webbplatsbesökare uppfattar innehållet på våra kunders webbplatser. Vi har under året byggt index på dessa frågor och kan därför även se trender över tiden. 2015 års WSI-undersökningar där vi intervjuat 155 891 webbplatsbesökare visar på att:

I snitt så tycker 69 procent av besökarna att de får den information de är ute efter. Men det är även ett mycket stort spann från 37 procent för den med lägst andel till 88 procent till den webbplatsen med högst andel nöjda besökare.

70 procent av besökarna på en snittwebbplats tycker att innehållet är tydligt och enkelt att förstå. Även här är det ett stort spann mellan den med lägst andel, 31 procent, och den med högst andel 87 procent.

Hur innehållet på webbplatsen uppfattas kan alltså skilja sig markant från en webbplats till en annan.  Det är därför viktigt att ta reda på hur just era besökare uppfattar innehållet.

 

Få ett tydligt mandat!

För att få upp kvalitén på innehållet behövs det att det finns tydliga rutiner och riktlinjer inför publicering. Det är också viktigt att det finns ett uttalat syfte och mätbara mål med innehållet.

Inför en publicering så bör man ställa några viktiga kontrollfrågor.

  • Vad vill vi uppnå med informationen/tjänsten?
  • Till vem vänder sig informationen/tjänsten?
  • Hur ska vi mäta resultatet?

Om man inte kan svara på de här frågorna så bör webbplatsansvarige ha mandat att säga NEJ till att innehållet kommer ut på webbplatsen. För varför ska man ha ett innehåll som inte är tänkt att ge någon effekt?

 

Mät effekten av er sida!

Det finns fler olika sätt att mäta nyttan av innehåller på webbplatsen. När vi på Web Service Award utför digitala analyser åt våra kunder [se vår tjänst Digital analys] så mäter vi dels hur många som besöker olika sidor [via tex Google Analytics], dels ställer vi frågor om innehållet i våra webbplatsundersökningar [se vår tjänst WSI-undersökningar] och dels så gör vi beteendeanalyser via heatmaps och clickmaps på olika typsidor [se vår tjänst heatmaps].

 

Heatmaps

Att mäta hur mycket av innehållet på en sida som besökaren tar del av via heatmaps ger webbansvariga och webbredaktörerna en stor insikt i deras besökares beteende.  Sannolikheten att du t.ex. kommer ner hit på vår blogg är ungefär 64 procent.

Exempel på heatmaps

Bilderna visar på scrollbeteendet är för besökare på ett av blogginläggen.

Som exempel kan vi ta ett av blogginläggen på vår blogg. Se bilderna ovan.  Den översta röda delen ser alla, sen blir det en del avhopp. Vid en normal skärmsida ner så är 92,5 procent kvar, vi två skärmsidor ner är det 69,9 procent kvar, vid tre skärmsidor ner är 63,4 procent sedan sjunker det ytterligare för att vid slutet av texten var 44 procent kvar. Det innebär att 56 procent inte ser slutklämmen.

Är det då bra eller dåligt? Det beror förstås på syftet och målet med sidan. Men om tanken var att alla skulle läsa till artikelns slut* och sedan göra en handling så är det förstås inte bra.

Det som är bra med beteendeanalyser med hjälp av heatmaps är att man lätt får en överblick över beteendet på sidan.  Till detta görs även analyser av klickbeteende samt att man spelar in besökares rörelser på webbplatsen.

 

Beteendeanalys via heatmaps och trafikanalys via Google Analytics i all ära men man får inte en digital analys över innehållet om man inte även tar med besökarnas åsikter. Därför är det viktigt att fråga dem om hur de uppfattar innehållet och värdet av sidan. Detta kan göras via enkäter eller intervjuer. Kontakta gärna oss på Web Service Award så kan vi berätta mer om hur vi hjälpt andra att öka sin insikt i vilken effekt deras webbplats ger.

 

——-

Vill ni läsa mer om trender runt webbplatser Ladda kostnadsfritt ner rapporten Hur mår Sveriges Webbplatser 2016 »

Hur bra uppfyller er webbplats era mål? Genom att göra en digital analys av er webbplats så får ni svaren och insikten i era besökares beteende och åsikter. Läs mer om digital analys här»

Vi älskar att analysera webbplatser och intranät. Kontakt oss så berättar vi mer.